Kostnadseffektiv Grätzelsolcell förbereds för industriell produktion

NLAB Solar AB beviljas ett affärsutvecklingsstöd i form av villkorslån på 60 000 000 kronor. Företaget har utvecklat en ny typ av solcell som är en vidareutveckling av Grätzelsolcellen vilken gör att tillverkningskostnaden per watt sjunker med minst 25 procent.

– Lånet ska användas till att verifiera och demonstrera cellernas producerbarhet och prestanda vid produktion i industriell skala, säger Boris Gyllhamn, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Byggnader står idag för minst 40 procent av energianvändningen i världen och över 80 procent av energin i en byggnad spenderas på uppvärmning, luftkonditionering, ventilation, belysning och varmvatten. Marknaden för Grätzelsolceller för integration i byggnader och konsumentelektronik tillsammans beräknas vara värd ca 6,8 miljarder kronor 2016, nästan 13,6 miljarder kronor 2017 och ca 29 miljarder kronor 2019.

NLAB Solar AB leds av VD och grundare Giovanni Fili med examen från Handelshögskolan i Stockholm och 15 års erfarenhet som entreprenör och investerare. Teknisk chef Dr Henrik Lindström är med sina 20 års erfarenhet en av pionjärerna inom Grätzel teknologin och den som redan för 15 år sedan låg bakom den första Grätzelsolcellen på plast. Han samarbetar direkt med Professor Michael Grätzel, grundaren av teknologin. I och kring styrelsen arbetar personer med lång erfarenhet från ledande befattningar med kompetens kring bl.a. affärsutveckling, fasadbeklädnad, IP-rättigheter, kapitalanskaffning och produktionsteknik.

Om tekniken

Alla grätzelsolceller har en yttre barriär bestående av ledande plastfolie eller glas med ledande skikt. Det ledande skiktet har en resistans som ökar med ökad ljustransmittans. Med ökad resistans måste strömupptagare av silver läggas in tätare på cellens ovansida vilket innebär en mindre aktiv (ljusupptagande) yta. Dessutom ger minskad transmittans ljusförluster som innebär energiförluster. I NLAB:s cell har det ledande skiktet lagts bakom den aktiva ytan, och cellen kan därför täckas med billigt standardglas eller folie med hög transmittans. Det nya ledande skiktet har dessutom en lägre resistans, vilket innebär att man kan placera de strömavtagande silverlinjerna på betydligt större avstånd. Sammantaget innebär detta att cellen genererar 20 % mer ström till en kostnad som är 30 % lägre.

Kontakt:

Boris Gyllhamn, Energimyndigheten 016-544 21 57