Fler valde rätt transportmedel under bygget av Lunds spårväg

Bild på spårvägsbygget i Lund. Foto: Lunds kommun

I slutet av 2015 beslutade kommunen om att bygga Lunds första spårväg. Spårvägen är ett miljövänligt alternativ för kollektivtrafik och ska möta förväntningar på god tillgänglighet och ett ökat resande när kommunen växer. Bygget startade i februari 2017 och planen är att den nya spårvagnstrafiken ska sättas i drift under 2020.

I det område som spårvägen kommer att trafikera finns idag 28 000 yrkesverksamma och 14 000 boende. Spårvägssträckningen innehåller också många av Lunds mest välbesökta resmål.

Byggnationen – en möjlighet till beteendeförändring

Under bygget är framkomligheten i Lunds centrala delar kraftigt försämrad. Detta skapar därmed en möjlighet att få inbitna bilister att testa ett annat mer hållbart färdmedel som cykel eller kollektivtrafik: Deras färdväg kommer ju ändå att förändras och förlängas på grund av den minskade framkomligheten, så varför då inte låta dem testa något nytt?  

– Vi insåg att kommunen behövde prioritera och uppmuntra de hållbara transportsätten lite extra under den här tiden, säger Karolina Wallberg, projektledare på Lunds kommun.

Lunds kommun visste samtidigt, både av egen erfarenhet och med hjälp av forskning, att möjligheterna att förändra resebeteende ökar väsentligt vid stora yttre förändringar.

– Det uppstår ett ”window of opportunity” att påverka när transportsystemet byggs om. Resenären behöver ta ställning till nya förhållanden och eventuellt också hitta nya lösningar för att ta sig till sin destination, säger Karolina.  

Kommunen hoppades att en väl genomförd kampanj i samband med spårvägsbygget skulle kunna locka inbitna bilister att åka kollektivt eller att cykla.

Ett batteri av åtgärder sattes in

Kampanjen för ett mer hållbart resande bestod av sex arbetspaket:

• Fysiska omledningar
• Information
• Nya resvanor (gratis lån av elcykel, testresenärskort på kollektivtrafiken, test av vikcykel och gratis-erbjudanden på hyrcykelsystem)
• Mobilitetsåtgärder i samband med avstängning av E22
• Företagsarbete
• Kunskapsspridning

Målet var att få 1 000 personer att delta i prova-på-aktiviteter och att minst en tredjedel av dem skulle fortsätta att resa på ett mer hållbart sätt 6–12 månader efter aktiviteten. Ett annat mål var att biltrafiken skulle minska med 10 % i anslutning till spårvägsområdet, och att kollektivtrafikresenärer, cyklister och fotgängare skulle ha en mer positiv upplevelse av byggtiden än bilister.

Störst intresse fick resenärskortet och elcykel

– De insatser som har gett mest konkreta resultat är nya resvanor, fysiska omledningar och mobilitetsåtgärder i samband med avstängning av E22, säger Helena Runesson, biträdande projektledare Lunds kommun.

I projektet nya resvanor, fick invånarna testa flera hållbara transportalternativ under en månads tid. I erbjudandet ingick gratis lån av elcykel, ett testresenärskort på kollektivtrafiken, test av vikcykel samt gratis-erbjudanden på Lunds olika hyrcykelsystem.

Störst intresse fick resenärskortet och elcykeln. 1 200 personer anmälde sig som intresserade av att prova elcykel men då antal cyklar var begränsat var det 360 personer som hann testa elcykel. Totalt kom det in 700 intresseanmälningar för resenärskorten och efter ett kvalitativt urval fick 315 personer möjligheten att testa. Vikcykeln, det vill säga en cykel som enkelt går att fälla ihop och bära med sig, hade däremot ett lågt intresse.

Kampanjen nya resvanor marknadsfördes genom skyltar utplacerade där bilköer uppstår och via direktutskick till hushåll i både tätorten och grannkommunerna till Lund.

 
Foto: Kristina Strand Larsson, Lunds kommun

Fysiska omledningar

Att anlägga en spårvägslinje innebär stora begränsningar av framkomligheten under byggnadsperioden. Ett sätt att lösa problemet var att etablera fysiska omledningar av trafiken, och tidigt i byggprocessen beslutade Lunds kommun att kollektivtrafiken, gångtrafiken och cykeltrafiken skulle vara prioriterade.  

Projektet med omledningarna koordinerades i en grupp med byggentreprenörer, Skånetrafikens trafikplanerare samt kommunala trafikingenjörer, kommunikatörer och mobility management-coacher.  

– Gång- och cykeltrafikanterna har hela tiden kunnat färdas genom området men omledningarna har hela tiden förändrats vilket lett till en ovisshet - särskilt eftersom vägvisningen inte alltid hängt med. Oskyddade trafikanter är också mer känsliga för ytmaterial som grus vilket har används vid omledningarna, säger Helena Runesson.  

En av kommunens slutsatser från projektet är att det är mer positivt för fotgängare och cyklister att ha mer permanenta vägar för omledning, och att cyklister och gångtrafikanter kan acceptera en längre väg för omledning om den upprätthåller en god standard.

Mobilitetsåtgärder

Under spårvägsbygget var lanseringen av en ny bro, och därmed avstängningen av E22 under 10 dagar, en mycket omfattande störning av trafiken.  

– Avstängningen var en stor utmaning och vi gjorde många insatser och la ner mycket resurser för att leda om, informera och uppmuntra till andra färdmedel under avstängningen, säger Helena.  

För att informera om avstämningen av E22 placerades värdar vid hållplatser och vid avstängningarna. Filmer, annonsering, hushållsutskick, företagsbesök, stortavlor och digitala skyltar vid trafikplatser användes för att informera trafikanterna. Marknadsföring och flytt av hyrcykelsystem, samt extrainsatta tåg var också insatser under perioden.  

– De befarade bilköerna uteblev och trafiken flöt på över all förväntan eftersom tillräckligt många lyssnat på budskapen om att välja ett annat färdmedel, att resa på andra tider eller att arbeta hemifrån, säger Helena.

Effekter och lärdomar

– En av effekterna var att vi fick mindre klagomål än befarat vid avstängningen av E22, säger Karolina Wallberg.  

Projektet har även lett till att 811 personer har deltagit i olika prova-på aktiviteter. Av de som testat elcykel har en tredjedel köpt en egen elcykel och hälften cyklar mer jämfört med tiden före kampanjen. Av de som provat på kollektivtrafiken visar uppföljningen att cirka hälften har fortsatt att åka kollektivt efter testperioden.

När Karolina och Helena tittar tillbaka på projektet med kampanjen så känner de sig nöjda.

– Projektet har gett oss och andra inblandade nya erfarenheter, dels kopplat till praktiska saker som bättre omledningsvägar för cyklister, och dels erfarenheten av att jobba så prioriterat med gång, cykel och kollektivtrafik vid avstängningar. Här hade kommunen ett bra stöd från oss som hela tiden jobbar med hållbart resande, säger Karolina.

– Några av våra lärdomar från projektet är att enbart satsa på de varma månaderna för elcykelutlåning, att upphandla själva hanteringen av elcyklarna och att vara ute på plats så mycket som möjligt för att träffa de drabbade och hjälpa till att åtgärda deras klagomål så snabbt som möjligt, säger Helena.

Lärdom även för andra projekt

Projektet kommer att använda lärdomarna vid den framtida ombyggnationen av Lunds centralstation och andra större infrastrukturprojekt. Karolina och Helena lyfter dock att det är svårt att få loss personalresurser för att göra lika omfattande åtgärder utan extern finansiering.

Energimyndighetens roll och andra aktörer

Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd till projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Programmet ska underlätta samverkan, metodutveckling och spridning av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning för att öka offentliga aktörers organisatoriska kapacitet att arbeta med frågorna.

Kontaktpersoner och mer information

Kontaktpersoner Tekniska Förvaltningen, Lunds kommun
Karolina Wallberg, projektledare, karolina....@lund.se
Helena Runesson, biträdande projektledare, helena.r...@lund.se   
sparvaglund.se

Kontaktperson Energimyndigheten
Olov Åslund, olov.a...@energimyndigheten.se