Luftavfuktaren är ett bra sätt att förhindra framtida problem med fukt i källaren för dig som bytt från olja till bergvärme eller fjärrvärme och vissa modeller kan även användas i husgrunden.
En luftavfuktare fungerar olika bra i olika miljöer och det är stora skillnader i hur mycket avfuktarna bullrar. Knappar och symboler är ofta svårtolkade.
En luftavfuktare har många användningsområden, källare, tvättstugor, badrum, sommarstugor garage och även i krypgrunder kan den vara till stor nytta. I detta test finns en modell som är speciellt anpassad för att användas i krypgrunder.
Luftavfuktaren är ett bra sätt att förhindra att du får fuktproblem i källaren efter att du har bytt ut oljepannan till bergvärme eller fjärrvärme. Spillvärmen från pannan torkade tidigare upp luften i pannrummet. Med en luftavfuktare förebygger du problem som på sikt kan leda till dålig lukt, mögel eller röta. Har du allvarliga problem bör du först anlita en fackman som får föreslå lämpliga åtgärder.
Ett annat sätt att bli av med fukten är att höja inomhustemperaturen, men det drar mer energi. Det är smartare att avfukta luften. Du kan spara mycket på att sänka temperaturen i sommarstugan under vintern och istället avfukta luften.
Det finns två slags luftavfuktare, så kallade kylavfuktare och sorptionsavfuktare, Båda varianterna fungerar bra i varma utrymmen, men är det kallare än +15°C fungerar sorptionsavfuktarna bättre, även när det är minusgrader, vilket gör dem lämpade att använda i krypgrunder. En av de testade modellerna är en sorptionsavfuktare.
Alla de testade luftavfuktarna fungerar i rumstemperatur, men det är stora skillnader i effektivitet och kapacitet. Hur effektiva luftavfuktarna är kan du se genom att jämföra avfuktningen per kilowattimme. Vid 90 procent relativ luftfuktighet och 22°C klarar de effektivaste kylavfuktarna att avfukta mer än 2,5 liter vatten per kilowattimme, medan de minst effektiva modellerna klarar 1,6 liter. Tre luftavfuktare slutade fungera vid +5°C.
Testet visar att det finns stora skillnader när det gäller effektivitet, avfuktning och energiförbrukning per dygn. Dessutom kan samma luftavfuktare fungera olika bra i olika miljöer. Jämför därför luftavfuktarna vid den temperatur och luftfuktighet som bäst motsvarar den plats där den ska användas.
Testet är utfört i laboratorium där avfuktarna har varit på i ett dygn och luftfuktigheten har hela tiden varit den samma, oberoende av hur mycket avfuktaren arbetat. När du köper en luftavfuktare blir energiförbrukningen per dygn troligen lägre än vad som visas i tabellen eftersom den normalt startar och stannar flera gånger, vissa modeller får du själv starta och andra har automatisk start och avstängning.
Tänk också på att luftavfuktarna kan låta, testet visar att det finns stora skillnader mellan modellerna. Vid fullt luftflöde varierar ljudeffektnivån från 48 dB (A) till som mest 64 dB(A), men där de flesta ligger på drygt 50 dB (A). En skillnad på 10 dB (A) upplevs som en fördubbling.
Gemensamt för flera av de testade modellerna är att det inte är alldeles självklart hur du ska använda knapparna eller att se och tolka symbolerna på programpanelen. Flera av de testade modellerna har bara engelsk text. Det är också besvärligt att tömma behållaren för kondensvatten, när den blir fylld stannar avfuktaren, då är det ofta bättre att ansluta luftavfuktaren till avloppet.
Det är inget krav på att luftavfuktare ska vara klassade med tanke på elsäkerheten, men ska du använda luftavfuktaren i till exempel badrum eller utomhus är det viktigt att du köper en modell i rätt skyddsklass. Nio av de testade modellerna är IP-klassade, dock i olika klasser. Vilken klass du ska välja beror på var avfuktaren ska användas, fråga försäljaren innan du handlar.
Foto: Per Westergård
