Europeiska handelssystemet
EU:s handel med utsläppsrätter är ett regionalt marknadsbaserat styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid. Företag som satsar på klimatförbättrande åtgärder kan tillgodogöra sig utsläppsrätter som i sin tur kan säljas på en öppen marknad. EU:s handelssystem kan länkas med andra regionala handelssystem.
Kyotoprotokollet definierar tre flexibla mekanismer: i) Handel med utsläppsrätter (IET); ii) Gemensamt genomförande (JI); samt iii). Mekanismen för ren utveckling (CDM).
Kyotoprotokollets system för handel med utsläppsrätter (International Emissions Trading, IET) kan ske mellan länder med kvantitativa åtaganden enligt Kyotoprotokollet eller mellan företag som auktoriserats av stater att delta i handel.
Den 1 januari 2005 inledde EU ett system för handel med utsläppsrätter, the European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme EU-ETS, ett regionalt handelssystem utvecklat i enlighet med Kyotoprotokollet. Handelssystemet är en av pelarna i EU:s klimatprogram som syftade till att ta fram möjliga vägar för EU att nå det egna åtagandet enligt Kyotoprotokollet, och är också ett av de mest omfattande marknadsbaserade styrmedlen globalt för att minska utsläpp av koldioxid.
Länkdirektivet
För att föra samman den europeiska och den internationella klimatpolitiken finns länkdirektivet. Det innebär att företag i EU kan tillgodogöra sig utsläppsminskningar från projekt under CDM och JI och nyttja dessa utsläppsrätter i handelssystemet. Certifierade utsläppsminskningar från CDM-projekt (CERs) inkluderades i det europeiska handelssystemet från dess start.
Utsläppsminskningsenheter från JI-projekt (ERUs) inkluderades i handelssystemet först från och med 2008 eftersom ERUs är tilldelade utsläppsenheter (AAUs, Assigned Amount Units) i värdlandet som omvandlas till ERUs för att motsvara utsläppsreduktioner under JI-projekt. I JI-projekt har värdlandet egna åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och de tilldelade utsläppsenheterna (AAUs) finns först efter det att parternas tilldelade utsläppsenheter har utfärdats i de nationella registren.
Kopplingen av CDM och JI till EU:s handelssystem innebär att fler utsläppsrätter finns inom handelssystemet än de som ursprungligen fördelats enligt av EU fastslagna kriterier. Men miljöeffekten garanteras eftersom det ökade antalet utsläppsrätter inom systemet kompenseras av uppmätta reella utsläppsreduktioner utanför systemet.
Länkdirektivet reglerar själva kopplingen av CDM och JI till handelssystemet det vill säga hur CERs och ERUs ska hanteras i registersystemen och hur företagen kan använda dem för att klara sina åtaganden.
