Prognoser

Långsiktsprognoser

I Energimyndighetens långsiktsprognoser studeras energisystemets långsiktiga utveckling (10-25 år) utifrån beslutade styrmedel. Prognoserna omfattar energitillförsel och energianvändning inom sektorerna transport, bostäder och service samt industri i Sverige. Prognoserna tas fram vartannat år och utgör bland annat underlag till Sveriges rapportering av växthusgasutsläpp till EU och FN.

Den senaste prognosen sträcker sig fram till och med år 2030.

Kortsiktsprognoser

I Energimyndighetens kortsiktsprognoser studeras energisystemets kortsiktiga utveckling (tre år). Prognoserna utgår från beslutade styrmedel och olika antaganden och omfattar bland annat energianvändning i sektorerna transport, industri och bostäder och service, samt energitillförseln i Sverige. Kortsiktsprognoserna tas fram på uppdrag av regeringen två gånger per år, i februari och i augusti. De används bland annat av finansdepartementet för att beräkna skatteintäkter till vår- och höstbudgeten.

Den senaste kortsiktsprognosen togs fram under våren 2012 och sträcker sig fram till och med år 2013.

Metodutveckling av prognoser

Energimyndigheten arbetar kontinuerligt med att utveckla våra prognosmetoder och modeller. Som ett led i detta arbete har Patrik Söderholm på Luleå tekniska högskola utvärderat Energimyndighetens metoder. Utifrån denna utvärdering och de nya krav som ställs på prognoser från nya EU-direktiv och mål för energisektorn, har en utvecklingsplan för metodutvecklingsarbetet de närmaste åren tagits fram.