Bättre förutsättning för vindkraft med ny vindatlas

En ny europeisk vindatlas visar var de bästa områdena för ny vindkraft finns. Den svenska forskningen har bidragit med nya kunskaper om hur skogen påverkar vinden, och mer detaljer om vindens variationer. Det visar sig att skogen har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än vad man tidigare trott.


Foto: Mostphotos

Drivkraften att hitta de mest optimala platserna för nya vindkraftverk är stark. Små skillnader i vind kan ge stora förändringar i energiutbytet från kraftverket (se faktaruta).

Projektet NEWA (New European Wind Atlas) har resulterat i en ny vindatlas över Europa som ska ge vägledning till de bästa och blåsigaste platserna.

Vid arbetet med NEWA har man använt olika modeller för vindkartering av Sverige och övriga Europa. Genom att jämföra och utveckla modellerna har man kunnat minska osäkerheten i vindkarteringen. Den svenska delen av projektet har letts av universitetslektor Stefan Ivanell vid enheten för vindenergi, Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet. Stefan Ivanells projektgrupp har stöttats med finansiering från Energimyndigheten och EU.  

– Det har handlat om att beräkna vinden med likvärdiga och bra metoder för hela Europa. Resultatet kan man tänka på som virtuella mätmaster, som ger en uppfattning om hur det blåst de senaste 30 åren på en plats. Det är beräkningar vi fått fram med en superdator, berättar Stefan Ivanell.  

Resultatet är en databas för Europa som presenteras grafiskt på en webbsida. Utöver vindens variation i Europa finns där information om solenergi och nedisning av vindkraftverk. Beroende på vilken roll man har, som forskare, projektör, med flera, kan man plocka fram olika data och detaljer om vinden med en upplösning på tre kilometer.  

Högre upplösning  

– Nu kan vi se vindens variation och energiinnehåll över tid i halvtimmesupplösning i princip 30 år tillbaka. Tidigare metoder hade inte den tidsaspekten så nu kan vi mycket tydligare se hur vinden varierar under året och det ger nya möjligheter till ytterligare forskning, säger Stefan Ivanell.

Databasen ger högre upplösning än tidigare modeller, och mer information om vinden på högre höjd, vilket är viktigt när vindkraftverken växer. 

Stefan poängterar dock att hög upplösning i sig inte alltid det viktigaste. I NEWA-databasen finns alternativ, dels högupplösning som är mer tillförlitlig i slät terräng, dels låg upplösning (som inkluderar en mer fysikalisk beräkning) som kan vara lämpligare i exempelvis svenskt kulligt skogslandskap.  

Sammantaget ska det ge bättre underlag vid projekteringar, hur lämplig en plats är. Den nya vindatlasen bör förbättra ekonomi och energiutbyte från ny vindkraft eftersom osäkerheten minskar.  

Energimyndigheten som varit med och finansierat projektet ser ett resultat som lyfter möjligheterna till mer förnybar elproduktion:  

– Det här projektet har gett bättre modeller över vindresurser, det kan beskrivas som en matematisk modell som visar var vindkraft ska placeras för bästa utbyte, säger Linus Palmblad, forskningshandläggare vid Energimyndigheten.  

Hitta bästa platserna  

– Det kommer underlätta vid planeringen, så man kan välja ut bra platser vid projekteringen. Sedan behöver man också mäta och verifiera på platsen, understryker Linus Palmblad.  

Resultaten från NEWA-projektet har inneburit ökade möjligheter för vindkraft i skog. Ett skogsområde väster om Vättern har kartlagts ordentligt.

– Den svenska skogsmätningen var unikt detaljerad. Vi har lärt oss mycket om hur skog påverkar vinden och kommit närmare verkligheten, säger Stefan Ivanell.  

Genom att använda Lantmäteriets laserscanning av svensk skog får man en mycket hög precision i beräkningarna, vilket har resulterat i en betydligt bättre uppfattning om vindkraftens potential i skogen.  

– Vi upptäckte att skogen påverkar mer än vi tidigare trott. Vi kunde konstatera att skog tiotals kilometer bort har betydelse för hur vinden uppför sig. Nu har vi lättare att räkna rätt.  

På sikt kommer kunskapen om vindkraften i skog att höjas ytterligare. Ett annat projekt är igång med Stefan Ivanell som projektledare, men det avslutas först vid utgången av 2022.  

Beatrice Teurneau finns vid branschorganisationen Svensk Vindenergi, och har tidigare erfarenhet från projektering av vindkraft.  

– Min erfarenhet är att svenska vindkraftsprojektörer har bra modeller och mätmetoder för att hitta bra vindlägen. Vindatlasen kan vara användbar för övergripande planering och utpekande av riksintresseområden där vindkraft ges prioritet över andra intressen, säger hon.  

Men hon blickar framåt. Beatrice Teurneau tycker att forskningen framöver ska försöka få en uppfattning hur den globala uppvärmningen påverkar vindresurserna.

 – Klimatförändringen kanske ger mer extremvindar oftare och högre vindhastigheter, vilket kan komma att påverka vindkraftens förutsättningar framöver. Vi behöver forska mer kring detta, anser hon. 

Fakta om vindstyrka

Små skillnader i vindens styrka kan få stor betydelse för energiutbytet i ett vindkraftverk. Utbytet från kraftverket ökar nämligen med en faktor tre i förhållande till vindhastigheten. Fördubblad vindhastighet innebär åtta gånger mer effekt.

 

Om projektet

Projektnamn: Ny Europeisk Vindatlas - NEWA
Projektet har utgjort den svenska delen av ett stort europeiskt projekt där Uppsala Universitet deltagit tillsammans med andra ledande universitet och forskarna i Europa.

Utförare:
Enheten för vindenergi, Institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet Campus Gotland.    

Samfinansiär:
EU    

Webbplatser:
map.neweuropeanwindatlas.eu (webbverktyget) www.neweuropeanwindatlas.eu (projektsida)  

Kontaktperson
: Stefan Ivanell, Uppsala Universitet  

Bidrar till energi- och klimatmålen

Det här bidrar till målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

Typ av stöd Forskning
Typ av stödmottagare Universitet & högskola