Beteendeförändringar kan plana ut kurvan

Effekttopparna i storkök kan halveras med en kombination av teknik- och beteendeåtgärder. Det är slutsatsen efter projektet Flex-o-Mat, där fastighetsägare och skolköksverksamhet i Uppsala kommun samarbetar för att jämna ut effektanvändningen i storkök. Bland annat testas det hur beteendeförändringar i köken kan reducera effekttoppar.  

Idag används mer el än någonsin och i takt med ökad elektrifiering växer efterfrågan på el vilket orsakar effekt- och kapacitetsbrist i elnätet. Elanvändningen sammanfaller ofta under särskilda tidpunkter på dygnet vilket skapar effekttoppar som belastar elnätet.

Om effekttopparna jämnades ut skulle kapaciteten i elnätet öka, men det saknas lösningar som möjliggör effektutjämning i många verksamheter, till exempel i storköksverksamheter.  

Mätning i fem skolkök

Genom att lyfta effektfrågan och sprida information och den kunskap som genereras i projektet jobbar Flex-o-Mat också för att fler verksamheter ska implementera effektutjämning i sitt arbete.

Projektet drivs av STUNS Energi tillsammans med Skolfastigheter, Måltidsservice i Uppsala kommun och CIT Energy Management.

Inom Flex-o-mat har detaljerad mätdata om effektprofil i fem skolkök i Uppsala (Tiunda, Domarringen, Ärentuna, Östra Stenhagen, Skogsbacken) samlats och gjorts lättillgänglig via skärmar. Det gör att kökspersonal vet hur högt effektuttaget är i realtid. Att visa eleffekt i köket ökar medvetenhet och skapar en dialog hos personalen kring möjliga åtgärder.

Tiunda - köksskärm

Effekttoppar i de valda storköken har minskat tack vare beteendeförändringar och effektuttag förväntas kunna jämnas ut ännu mer med hjälp av teknik i en nära framtid. Det maximala effektuttaget kan mer än halveras med en kombination av beteende- och teknikåtgärder.  

Exempel på beteendeförändringar som minskat skolkökens effekttoppar:

  • Effektbesparingsfunktioner i utrustningen har testats och utvärderats för hur dessa påverkar matlagningstiden (exempelvis att köra ugnarna på halveffekt).
  • Olika maskiner har sekvensstartats (exempelvis genom att tillagning i ugnar och grytor startats med cirka 5-10 minuters intervall).
  • Man har även utrett hur olika lunchmenyer påverkar effektuttaget.

Underlag och riktlinjer för framtida dimensionering av effekt har tagits fram. Anslutningseffekten, det vill säga storlek på framdragen effekt till storköken, blir mindre med det nya riktvärdet (sammanlagringskoefficient[1]) jämfört med den branschpraxis som fanns tidigare. Sammanlagringskoefficient är den andel av all elutrustning som beräknas vara igång samtidigt. Den används för att dimensionera anslutning av elkablar. Ambitionen är att sprida dessa nya riktvärden så att de blir standard i andra kommuner.  

Lathund för resultat

Lärdomarna har samlats i en lathund för storkökspersonal ”Lathund effektsmart beteende i storkök”. Utöver det har en stor mängd högupplöst mätdata tillgängliggjorts för andra aktörer via en öppen databas. Alla aktörer har möjlighet att själva ladda ner data och analysera denna. Datan kan exempelvis användas i forskningssyfte, men även av storkökskonsulter och projektörer vid planering av nya storkök.

Tillgängliggörandet av data möjliggör för att omvärdera gamla metoder för dimensionering och val av köksutrustning.  

I nästa steg kommer Skolfastigheter i Uppsala att installera och testa teknik i form av styrutrustning (”Sicotronic”) i tre skolkök som kan möjliggöra ytterligare utjämning av kökets effektuttag. Energimyndigheten har finansierat projektet via FoU-program E2B2, samt spridning av dess resultat via energieffektiviseringsnätverket Relivs (Resurseffektiv Livsmedelshantering).

Fyra steg för beteendeförändringar

  1. Genomför en beteendekoll. Besök köken och ta reda på hur personalen använder utrustningen. Det är inte säkert att den används så som tillverkaren avsett.       
  2. Utred varför man gör på ett visst sätt, exempelvis vana, inlärt beteende eller situationsberoende?     
  3. Vad kan man göra annorlunda och varför? Effektfrågan är sällan ”top of mind” när ett stort antal portioner ska tillagas.      
  4. Utvärdera och återkoppla – beteendeförändringar tar tid.

Ur lathunden

  • Förberedelserna inför matlagningen är viktiga. All utrustning ska inte startas samtidigt, den behöver slås igång i intervaller på morgonen.
  • Tillagning i ugnar på halv effekt E/2. Tillagning på halv effekt fungerar på de flesta maträtter och funktionen finns på många ugnar. Själva tillagningstiden förlängs med cirka 20-25 procent.
  • Starta tillagning i ugnar och grytor med cirka 5-10 minuters intervall. Dels startas inte alla ugnar samtidigt, men sedan kallnar inte ugnarna vid byte av gejdrar som de kan göra vid byte av alla samtidigt.   
  • Tillagning på andra tider än på morgonen när det är stor påfrestning på elnätet. 

Generella energiråd

  • Se till att personalen är utbildad i de maskiner de använder.  
  • Ta fram bruksanvisning för respektive maskin och kontrollera vilka uppvärmningstider maskinen har.       
  • Fyll diskmaskinerna i så hög grad som möjligt innan de startas.   
  • Tänk på att inte spola av disken för mycket innan diskning då det går åt onödig energi och vatten till det. Maskinen klarar av matrester och mår till och med bra av detta.         
  • Hur går maskinerna vid långa ledigheter? Kan de stängas av? Kan någon eller några kylar och/eller frysar tömmas och stängas av?