Energieffektivisering i skola gav bättre inomhusklimat

Åsaka skola är en F-6 skola belägen strax utanför Trollhättans tätort. Elever och lärare upplevde tidigare skolan som dragig under uppvärmningsperioden. Med hjälp av totalmetodiken genomfördes energieffektiviseringsåtgärder vilket bidragit till bättre inomhusklimat.

Åsaka skola tillhör Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB. Skolans huvudbyggnad (hus A) är byggd 1948 och tillbyggd (hus B) 1981. Idag omfattar skolan 2144 m2 Atemp[1] och här studerar cirka 150 elever.

Begreppet Atemp innebär summan av invändig area för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 °C. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden, i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. Läs mer om Atemp här:

Vad är Atemp för något? Boverket

2016 påbörjades etapp 1 av Totalmetodiken. Skolan var då uppvärmd med pellets- och elpanna. Den ursprungliga byggnaden ventilerades från början med självdrag och kompletterades 1994 med två luftbehandlingsaggregat samt fem rumsaggregat. Det framkom att elever och lärare upplevde det som dragigt under uppvärmningsperioden. Ett åtgärdspaket togs fram. 2017 var åtgärderna genomförda.

I Figur 1 nedan visas åtgärdsförslag, där samtliga ingår i åtgärdspaketet. 

Åtg. Nr. Benämning Värme besparing (MWh/år) Fastighetsel besparing (MWh/år) Besparing (kSEK/år) Investering (kSEK)
1 Tilläggsisolering av vindar i Hus A 7,6 3,2 7,8 152,6
2 Installation av luftbehandlingssystem i Hus A1 35,6 19,4 40,7 575,7
3 Installation av luftbehandlingssystem i Hus A2 20,0 7,2 19,2 231,0
4 Utbyte av luftbehandlingsaggregat i Hus B 4,6 9,5 12,3 694,4
5 Konvertering värmeproduktion 234,0 4,3 144,7 1649,0
6 Utbyte belysning Hus A   5,2 5,2 278,6
7 Utbyte belysning Hus B   8,9 8,9 448,5
8 Utbyte av SÖ-system 14,5 2,1 10,8 552,9
  Totalt 316,3 59,8 249,6 4 582,7

 

I Figur 2 visas åtgärdsförlagen i internräntediagram, enligt Totalmetodiken.

 

Genom Figur 1 visas att ett paket bestående av samtliga åtgärdsförslag uppfyller kravet på internränta från fastighetsägaren. I detta fall valdes därför att samtliga åtgärder skulle genomföras. I Figur 2 visas energianvändning före respektive efter åtgärder. Energianvändningen före åtgärder baseras på genomsnittsvärde för år 2015, 2016 och 2017. Energianvändningen efter åtgärder baseras på värden för 2019. Energianvändningen är normalårskorrigerad.

 

Figur 2. Energianvändning före respektive efter genomfört åtgärdspaket.

 

I Tabell 2 visas specifik energianvändning (kWh/m2, år) före och efter åtgärdspaketet, samt projekterade värden från etapp 1. Energianvändningen före åtgärder baseras på genomsnittsvärde för år 2015, 2016 och 2017. Energianvändningen efter åtgärder baseras på värden för 2019. Energianvändningen är normalårskorrigerad.

Tabell 2. Energianvändning (kWh/m2, år) före och efter åtgärdspaket, samt projekterat.

  Före Projekterat Efter Förändring
Värme* 159,2 0,0 0,0 -100%
El 84,2 68,8 56,3 -33%
Totalt 243,4 68,8 56,3 -77%

*Normalårskorrigerat

Utifrån Figur 2 kan man se att den totala energianvändningen har minskat för samtliga månader under året. Genom att studera Tabell 2 kan konstateras att energin för uppvärmning har minskat med 100 procent. Detta genom att pelletspanna har bytts till bergvärme. Trots att installation av bergvärme bidrar till ökad elanvändning har den totala elanvändningen minskat med 33 procent. Den totala energianvändningen visas uppgå till cirka 56 kWh/m2, år vilket är lägre än det projekterade värdet (cirka 69 kWh/m2, år). Energibesparingen har därmed blivit något högre än beräknat. Den totala energianvändningen har minskat med cirka 77 procent.

Fönsterbyte och ventilationsåtgärder har bidragit till bättre inomhusklimat.