Från laboratoriesalar till kontor – behovsanpassning viktigt för att energieffektivisera

Byggnaden Jupiter på Chalmers Lindholmen i Göteborg används som kontor med studie- och datasalar. Tidigare fanns kemilaborationssalar i byggnaden.  Med hjälp av Totalmetodiken anpassades byggnaden efter de nya behoven. På så sätt sänktes energibehovet.

Jupiter byggdes 1993 och är belägen på Chalmers Lindholmen. Byggnaden är 9 441 m2 Atemp och innefattar bland annat kontor, studie- och datasalar. Begreppet Atemp innebär summan av invändig area för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 °C.

Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden, i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.

Vad är Atemp för något? Boverket

Ursprungligen innehöll byggnaden kemilaborationssalar men de flyttades till ett annat område. Installationerna var därmed inte gjorda för den verksamhet som senare bedrevs.

Exempelvis var ventilationsflöden överdimensionerade. 2016 påbörjades etapp 1 av Totalmetodiken och 2019 var åtgärderna genomförda. 

Tabell 1 - Åtgärdsförslag

  Besparing värme (kWh/år) Besparing el (kWh/år) Besparing kyla (kWh/år) Besparing kr/år Investering (kr)
Grundåtgärd 220 000   140 000 160 000 560 000
Plan 3 till LA10 120 000     70 000 620 000
Behovsstyrning ventilation 90 000 18 000 25 000 55 000 650 000
Ny LED-belysning i allmänna utrymmen 2 000 10 000 1 000 5 000 800 000
Minska luftflöde i kontor 15 000 6 000 3 000 15 000 50 000
Totalt 583 000 21 000 119 000 375 000 3 480 000


Solceller valdes bort, uppskattad investeringskostnad blev då 3 480 000 kr.

 

 Figur 1 - Internräntediagram, Totalmetodiken

Klicka på bilden för att se större bild.

 

Genom Figur 1 visas att hela åtgärdspaketet uppfyller kravet på internränta från fastighetsägaren. I detta fall valdes samtliga åtgärdsförslag att genomföras, förutom installation av solceller. Solceller har dock valts att installeras senare.

Under slutet av 2020 installerades 116 kWp, solcellerna producerade då 9000 kWh. Årsproduktionen beräknas vara 94 600 kWh/år.

Toppeffekten för en solcellsanläggning anges ofta i kWp (kilowatt peak) eller kWt (kilowatt toppeffekt) och är summan av märkeffekten på alla solcellsmoduler som ingår i anläggningen. Den verkliga maxeffekten som anläggningen kommer att leverera är oftast lägre än toppeffekten.

I Figur 2 visas energianvändningen före respektive efter genomfört åtgärdspaket. Energianvändningen före åtgärder baseras på år 2015. Energianvändningen efter åtgärder baseras på år 2020. Energianvändningen är normalårskorrigerad.

 

Figur 2 - Energianvändning före respektive efter genomfört åtgärdspaket

Klicka på bilden för att se större bild.

I Tabell 1 visas specifik energianvändning (kWh/m2, år) före och efter åtgärdspaketet, samt projekterad energianvändning.

Energianvändningen före åtgärder baseras på år 2015. Energianvändningen efter åtgärder baseras på år 2020. Energianvändningen är normalårskorrigerad.

Energianvändning

Tabellen visar energianvändning (kWh/m2, år) före och efter åtgärdspaket, samt projekterat.

  Före Projekterat Efter Förändring
Värme** 128,7 67,0 55,2 -57%
El 89,4 87,1 58,2 -35%
Kyla** 61,5 48,9 13,4 -78%
Totalt 218,1 154,1 113,7 -48%


Utifrån Figur 1 kan man se att energianvändningen har minskat för samtliga månader under året. Genom att studera Tabell 1 kan konstateras att energin för värme har minskat från cirka 128,7 kWh/m2, år till cirka 55,2 kWh/m2, det vill säga en minskning med 57 procent. Även elanvändningen har minskat, i detta fall med 35 procent.

Vid etapp 1 uppskattades att den totala energianvändningen efter genomförda åtgärder skulle uppgå till 154,1 kWh/m2 men i detta fall blev energibesparingen högre än beräknat.

Efter genomförda åtgärder uppgår den totala energianvändningen till 113,7 kWh/m2. Det innebär en minskning med 48 procent. Vid användning av Totalmetodiken görs grundlig genomgång av byggnadens energianvändning vilket gör att även driftfel kan upptäckas.

I samband med detta projekt upptäcktes exempelvis flera driftsmässiga fel, bland annat en kylventil som stod öppen i princip året runt, vilket gav ökad energianvändning av både kyla och värme.

Beloks slutrapport om Totalmetodiken (pdf)

Totalmetodiken - vad blev det verkliga utfallet? Belok (pdf)

Referensprojekt - Belok