Resurseffektivitetskrav genom ekodesign

Resurseffektivitetskrav, som krav på reservdelar och reparerbarhet, införs nu på allt fler produkter genom ekodesignförordningar.

Ekodesignförordningar under ekodesigndirektivet har hittills till största del handlat om krav på energieffektivitet, även om vissa andra krav också ställts. I EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi pekas ekodesigndirektivet ut som ett viktigt verktyg för att minska resursanvändningen och öka möjligheterna till en mer cirkulär ekonomi. Genom att ställa mer krav på förbättrad produktdesign ska produkter bli mer hållbara och lättare att reparera, återanvända och återvinna.

För följande produkter gäller resurseffektivitetskrav sedan 2021:

Vad innebär kraven i mer detalj?

De resurseffektivitetskrav som införts 2021 ställer krav på reparerbarhet genom krav på tillgänglighet av specifika reservdelar och på design som förenklar reparation. Det ska även finnas reparations- och underhållsinformation tillgänglig för professionella reparatörer.

Det ställs också krav på förenklad återanvändning och återvinning genom design som förenklar demontering och på information för återvinning. Krav på demontering syftar till att underlätta avlägsnandet av komponenter upptagna i annex VII i EU:s direktiv om insamling och återvinning av avfall från elektriska och elektroniska produkter (WEEE 2012/19/EU).

Fler produkter kommer att omfattas framöver

De resurseffektivitetskrav som införts är ett första steg för att främja en mer cirkulär ekonomi genom ekodesignkrav. Allt eftersom kommer resurseffektivitetskrav införas för fler produkter.

Läs mer om vad som är på gång på respektive produktgruppssida: Produktgrupper A-Ö

I ett längre perspektiv vill EU-kommissionen använda ett mer systematiskt tillvägagångssätt för resurseffektivitetskrav.

Därför pågår det nu en utveckling av standarder relaterade till resurseffektivitetskrav i ekodesigndirektivet – bland annat tas det fram standarder kring produkters hållbarhet, reparerbarhet, separerbarhet, innehåll av återvunnen råvara och kritiska material i produktion samt hur information ska deklareras.

Mer om standardiseringsarbetet på Cen-Cenelecs webbplats (engelska)

Cirkulär design - reparerbarhetsindex undersöks

I framtiden kan det bli möjligt att produktens potential till att repareras och uppgraderas även anges på produkten, kanske på energimärkningsetiketten.

EU:s forskningsinstitut Joint Research Institutet (JRC) har på EU-kommissionens uppdrag utvecklat ett poängsystem för att informera om möjligheten att reparera och uppgradera produkter.

Studien är en del av genomförandet av EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som pekar ut vikten av resurs- och materialeffektivitet. Syftet med poängsystemet för reparation är att synliggöra för konsumenter vilka produkter som är mer hållbara, lättare att reparera och återanvända samt att förenkla marknadskontroll av krav på resurseffektivitet.

EU-kommissionen har sedan 2020 arbetat med förberedelser för ekodesign- och energimärkningskrav för mobiltelefoner och surfplattor, och har i det initierat en specifik studie om reparerbarhetsindex för dessa produkter.

Reparerbarhetsindex för mobiltelefoner 2021 (pdf, engelska)

Reparerbarhetsindex-studien 2021, EU-kommissionens webbplats (engelska)

Diskussionspapper om reparerbarhetsindex (word, engelska)

JRC-slutrapport om reparerbarhetsindex (pdf, engelska)

JRC-slutrapport om reparerbarhetsindex, EU-kommissionens webbplats (engelska)

Initiativ för hållbara produkter – Sustainable Product Initiative

EU-kommissionen publicerade i september 2020 en färdplan för Sustainable Products. Enligt denna ska ekodesigndirektivet utvidgas för att även reglera möbler, textilier, cement etcetera. Konsultation pågår och Energimyndigheten följer utvecklingen. Ett lagförslag väntas i mars 2022.

Initiativ för hållbara produkter - Sustainable Product Initiative (SPI)