Effektivisera ditt luft- konditioneringssystem

Kyla är en energikrävande process. Förutom investerings- och driftskostnader för fastighetsägare och hyresgäst, skapar luftkonditioneringssystem också stora problem vid tidpunkter med effekttoppar eftersom elkostnaderna ökar och energibalansen störs. Det finns alltså många goda skäl till att effektivisera kylanläggningar.

Första steget: minska värmetillskottet

Allra bäst är det förstås om byggnaden inte behöver kylas alls. Genom att välja energieffektiva lösningar kan du minska den spillvärme som alstras. På ett kontor kan det handla om att byta belysning, installera närvarogivare som släcker i de rum som är tomma och ställa alla kontorsmaskiner och datorer i energisparläge när de inte används. Solen kan också vara en anledning till att det blir för varmt i en byggnad. Om solen skärmas av, till exempel med solfilm på fönstren, markiser eller utskjutande takfot minskar också behovet av att kyla byggnaden. Mellanglaspersienner är ett annat exempel på solskydd som är särskilt effektivt i fönster med isolerruta.

I en industrilokal fokuserar du på var det blir varmt och försöker hitta effektivare lösningar för dessa system. Kanske kan spillvärmen från en maskin återvinnas för att värma någon annan del av byggnaden eller värma det tappvarmvatten som behövs? Värmerör som går genom lokalen ska vara isolerade för att undvika onödigt värmeläckage.

Andra steget: trimma komfortkylan

Se till att ditt kylsystem har en driftinstruktion och att denna följs.

Kontrollera alla värmeöverförande ytors status och rengör dem vid behov. Smuts och korrosion på värmeväxlarytor och kylbafflar fungerar som isolering och hindrar kylsystemet från att ta upp och transportera bort värme ur inomhusluften på ett effektivt sätt.

Se till att systemen styrs så att lokalen inte värms och kyls samtidigt. Ett sätt att åstadkomma detta är att ha ett par graders säkerhetsmarginal mellan den temperatur där värmesystemet och kylsystemet arbetar. Det kan till exempel innebära att värmesystemet slås på när inomhustemperaturen är lägre än 20 grader och kylsystemet går igång när temperaturen är högre än 22 grader. I området mellan 20 och 22 grader är båda systemen avslagna.

Tänk också på att inte kyla mer än vad som behövs så att det blir behagligt för de som vistas i byggnaden. På sommaren har människor lättare kläder och trivs bättre när det är någon grad varmare inomhus än på vintern.

Tredje steget: injustera systemen

En injustering bör genomföras så snart som värmebalansen i byggnaden ändras, till exempel:

  • efter större ombyggnader, framför allt om klimatskalet eller solskyddet åtgärdas
  • när verksamheten i byggnaden, eller värmetillskottet från verksamheten ändras

Att injustera systemen innebär att man både värmer och kyler lagom mycket, på rätt ställen i byggnaden. I ett vattenburet system innebär injusteringen att de ventiler som finns, på radiatorer, kylbafflar eller ledningar, justeras så att alla slingor har rätt tryckfall. I ett luftburet system använder man injusteringsspjällen för ventilationen för att ställa in rätt luftflöden. Med tiden brukar byggnadens användning ändras, man möblerar om och behovet av kyla och värme flyttas. Samtidigt slits styrventilerna och luftspjällen ställs om. Injusteringen, och en översikt av vald zonindelning, brukar därför behöva upprepas med ungefär 10 års mellanrum, eller när man har gjort någon ändring i verksamheten eller byggt om lokalen. Kontroll av kylaggregatets verkningsgrad (COP) bör göras en gång per år, till exempel i samband med den regelbundna läckagekontrollen som krävs enligt F-gasförordningen.

Rörisolering

För att VVS-installationer ska ge största möjliga utbyte med låga energiförluster och underhållskostnader ska de isoleras rätt. Isoleringen syftar till att ge låg energianvändning, motverka kondens samt skydda mot brandspridning.

I tappvattensystem bidrar isoleringen till att minska risken för tillväxt av legionellabakterier. Rätt isolering är alltså bra för både hälsa och säkerhet, miljö och ekonomi.

Effektiv isolering av kylsystem minskar både energiförlusterna och riskerna för vattenskador till följd av kondensbildning på kylsystemets olika delar. Materialval och tjocklek är viktigt för att få rätt effekt. Energimyndigheten har testat vilken inverkan rörisoleringen har på driftekonomin.