Effektivisera ditt värmesystem

Många av de mest lönsamma åtgärderna för energieffektivisering handlar om att trimma befintliga system så att de arbetar som de är avsedda att göra. På köpet kan du också få andra positiva effekter, till exempel att de som vistas i byggnaden får bättre inomhusklimat eller att byggnadens tekniska system får bättre driftsäkerhet och längre livslängd.

Är värmepannan effektiv?

Om du har en bränsleeldad värmepanna är dess verkningsgrad viktig. Med verkningsgrad menas hur mycket värme som alstras i relation till mängden tillförd energi. Oavsett vilket bränsle du använder så har pannans och brännarens ålder, typ och skick betydelse. Det är viktigt att regelbundet sota pannan och skorstenen, byta filter och munstycken på brännaren och göra annat nödvändigt underhåll på pannan för att behålla en god verkningsgrad. En del av dessa arbeten kan du eller din personal utföra själva medan andra kräver en fackman.

Kontroll och injustering av vattenburna system

I ett hus med rätt injusterat värmesystem har alla rum samma möjlighet att få värme. Om värmesystemet är dåligt injusterat finns det områden som är antingen för varma eller för kalla.

Oftare än man tror kan shuntgrupper som fördelar värmen vid undercentraler vara felkopplade, eller ventiler längre ut i ledningsnätet läcka eller sitta felvända. Då stryps, ökas eller fördelas flödet av värmevatten felaktigt i ledningsnätet. En grundlig genomgång kan därför vara motiverad. Då jämförs VVS-projektörernas planskisser (flödesscheman) med verklighetens installationer i hela fastigheten. På så sätt får man en uppfattning av eventuella fel, skador och brister.

En injustering bör genomföras så snart som värmebalansen i byggnaden ändras, till exempel:

  • efter större ombyggnader, framför allt om klimatskalet åtgärdas
  • när verksamheten i byggnaden ändras.

Utöver detta är injusteringen en "färskvara" som behöver upprepas regelbundet. En bra tumregel kan vara att göra om injusteringen cirka vart tionde år.

Principen vid en injustering är att ställa in motståndet i rörslingorna genom att skruva åt eller öppna ventiler, så att alla slingor i systemet har samma motstånd. Den dimensionerande slingan, det vill säga den som har störst tryckfall från början, ska vara i stort sett öppen. Arbetet utförs av en fackman.

En lyckad injustering innebär att byggnadens medeltemperatur sänks. En tumregel är att energibesparingen – och värmekostnaderna - sänks 5 procent för varje grad som medeltemperaturen sänks.

Cirkulationspumpar

Under den tid av året då huset inte har något uppvärmningsbehov kan du spara energi genom att stänga av cirkulationspumpen. Pumpstopp kan minska drifttiden med 3000 timmar per år. Genom att multiplicera antalet timmar med pumpens effekt i kilowatt, kan du uppskatta energibesparingen.

Förutom att du sparar in den el som själva pumpen använder, minskas också de värmeförluster som uppstår när värmevatten läcker ut i värmesystemet på sommaren. Eftersom rörliga delar i en cirkulationspump kan fastna om de står still länge, har många moderna pumpar en inbyggd automatik som sätter igång pumpen några minuter per dygn.

Om det är dags att byta ut din cirkulationspump, kan du spara mycket el på att välja en energisnål modell, märkt med energiklass A. Inköpskostnaden är ofta väldigt liten i förhållande till kostnaderna för el och underhåll under hela pumpens livslängd. Ett vanligt förhållande är att elen till pumpen står för 90 procent av kostnaderna medan inköp och underhåll står för 5 procent vardera.

I Energimyndighetens test av cirkulationspumpar för flerbostadshus har de mest energieffektiva pumparna automatisk varvtalsreglering istället för ett eller flera fasta lägen. Då anpassas pumptrycket efter behovet istället för att gå med konstant hastighet. När flödet av värmevatten minskas blir också risken för att störande ljud ska uppstå i rörsystemet mindre.

Temperaturreglering

En väl fungerande reglering av värme och kyla efter de rådande behoven kan både spara energi och ge bättre inomhusklimat. Vilka effekter temperaturregleringen kan ge beror främst på om byggnaden har stora värme- eller kyltillskott. Det är viktigt att temperaturgivarna placeras på representativa platser.

En radiatorventil med termostat stänger eller öppnar flödet över radiatorn vid inställd temperaturnivå. Precis som för injusteringen, gör termostaten att byggnadens medeltemperatur sänks och du undviker övertemperaturer. Termostaterna gör allra bäst nytta i rum med andra värmetillskott, till exempel i följande:

I byggnader med stor solinstrålning, framför allt i rum på södersidanI rum där många värmealstrande apparater finns, t ex kök, tvättstugor och verkstadslokalerI rum där många människor vistas ibland, t ex konferensrum, lektionssalar

Både termostater och radiatorventiler åldras och behöver bytas ut ungefär vart tionde år.

I byggnader med kyla bör man kontrollera att inte värme- och kylsystemen är igång samtidigt. Det låter som en självklarhet, men det är inte ovanligt att de två systemen regleras var för sig. Eftersom kyla kräver förhållandevis mycket energi kan det vara intressant att minska värmelasten genom exempelvis solavskärmning eller effektiv belysning.

Rörisolering

För att VVS-installationer ska ge största möjliga utbyte med låga energiförluster och underhållskostnader ska de isoleras rätt. Varm- och kallvattenrör ska isoleras var för sig och inte tillsammans. Isoleringen syftar till att ge låg energianvändning, motverka kondens samt skydda mot brandspridning.

I tappvattensystem bidrar isoleringen till att minska risken för tillväxt av legionellabakterier. Rätt isolering är alltså bra för både hälsa och säkerhet, miljö och ekonomi.

Effektiv isolering av värmesystem begränsar temperaturfall, minskar energiförlusterna och ökar verkningsgraden på återvinningsaggregatet. Materialval och tjocklek är viktigt för att få rätt effekt. Energimyndigheten har testat vilken inverkan rörisoleringen har på driftekonomin.