Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Boverket har tillsammans med Energimyndigheten tagit fram ett förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av det nationella byggnadsbeståndet.

1 Regeringen rapporterade den andra nationella strategin för energieffektiviserande renovering till kommissionen 2017 i samband med rapportering av den Sveriges fjärde nationella handlingsplan för energieffektivisering.

Direktivet kräver att strategin omfattar fem delar:

  • en översikt av det nationella byggnadsbeståndet, i lämpliga fall grundad på statistiska stickprov,
  • identifiering av kostnadseffektiva renoveringsmetoder som är relevanta för byggnadstypen och klimatzonen,
  • styrmedel och åtgärder som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenovering som utförs etappvis,
  • ett framtidsinriktat perspektiv som ska vägleda privatpersoner, byggindustrin och finansinstitut i deras investeringsbeslut,
  • en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse.

En första version av strategin skulle rapporteras till kommissionen april 2014 och därefter uppdateras strategin vart tredje år.

Kartläggning av hinder

Utredningen har kartlagt hinder för renoveringar. Kartläggningen har kommit fram till att lönsamhet är det största hindret för renoveringar. Andra betydande hinder är tillgången på finansiering och nödvändig kunskap hos fastighetsägare och beställare. Det finns också behov av att öka konkurrensen och teknikutvecklingen för att kostnader för renovering och energieffektivisering ska minska. Det stora behovet av att bygga nya bostäder innebär också en begränsning i möjligheterna för att renovera, och bidrar ytterligare till en ökad kostnad på grund av bristen på arbetskraft.

Vi presenterar två scenarion för energianvändningen i bebyggelsen från 2014 till 2050; ett referensalternativ och ett scenario som kallas alternativ 1:

  • I referensalternativet beskrivs den förväntade utvecklingen med dagens befintliga styrmedel. Den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i hela beståndet förväntas minska med drygt 27 procent, från 132 till 96 kWh/m2 och år, för perioden 2014–2050.
  • I alternativ 1 har vi lagt till nya eller förändrade styrmedel. Resultatet visar att den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i hela beståndet minskar med nästan 29 procent, från 132 till 94 kWh/m2 och år, för perioden 2014–2050.

År 1995 var energianvändningen för uppvärmning och varmvatten på 170 kWh/m2. Det innebär att den förväntade minskningen fram till år 2050 blir cirka 43 procent i referensalternativet och cirka 45 procent i alternativ 1.

Befintliga styrmedel för renovering och energieffektivisering. Storleken på cirklarna representerar schematiskt styrmedlets förväntade påverkan eller mängden avsatta medel i styrmedlet.

Det finns ungefär tjugo styrmedel för genomförandet av renovering och energieffektiviseringsåtgärder. En del styrmedel, till exempel energiskatter, är sektorsövergripande medan andra har en mer direkt koppling till energiprestandan i byggnader. De flesta styrmedel som redovisas här är inriktade på energieffektivisering och bara ett fåtal av dem har någon direkt påverkan på renoveringstakten. I bilden ser du befintliga styrmedel med syfte att göra byggnader mer energieffektiva och underlätta renoveringar.