Oberoende granskning
Här finns svar på några vanliga frågor om oberoende granskning.
Krävs det en certifiering för att vara oberoende granskare?
Nej, vi har inga krav på certifiering eller ackreditering för att vara oberoende granskare. Som granskare ska man vara oberoende i förhållande till de företag och personer man granskar. Granskaren ska också ha den tekniska och ekonomiska kompetensen som krävs, teknisk och ekonomisk kompetens i förhållande till den man granskar.
Jag är certifierad inom regelverk X, är jag kompetent som granskare inom lagen om hållbarhetskriterier?
Att vara certifierad/ackrediterad inom ett annat regelverk byter varken att man har eller inte har kompetens som oberoende granskare. Självklart kan kompetens och erfarenhet hämtas från att vara certifierad/ackrediterad inom ett annat regelverk men det likställer inte att man kan regelverken som berör lagen om hållbarhetskriterier.
Rapporterar den oberoende granskaren direkt till Energimyndigheten?
Nej, den oberoende granskaren rapporterar till den rapporteringsskyldige som i sin tur skickar in granskarens utlåtande till Energimyndigheten i samband med ansökan om hållbarhetsbesked eller omprövning av hållbarhetsbesked.
När och hur bedöms den oberoende granskarens kompetens av Energimyndigheten?
Energimyndigheten bedömer granskarens kompetens vid ansökan om, eller omprövning av hållbarhetsbesked. Den rapporteringsskyldige ska säkerställa att kompetenskrav och krav på oberoende ska ingå i avtalskonstruktioner för oberoende granskare.
Kan man använda flera oberoende granskare till en granskning?
Ja, det är tillåtet att ett revisionsteam utför granskningen men det måste finnas en uttalad revisionsledare som utfärdar det slutliga utlåtandet där delutlåtandena från övriga granskare kan utgöra underlag.
Detta kan vara applicerbart när den tekniska eller ekonomiska kompetensen behöver utökas för att täcka hela produktionskedjan eller om en granskare behöver hjälp med specifika produktionskedjor i ett större hållbarhetsbesked.
Behöver jag oberoende granskning om jag har en frivillig certifiering?
Om ni är certifierad enligt ett sådant system kan certifikatet användas som underlag vid ansökan om hållbarhetsbesked (HBB), istället för att bifoga ett utlåtande från oberoende granskare. Har man en sådan certifiering behöver ni inte upprätthålla ett kontrollsystem. Certifikatet ska självklart användas för rätt ändamål.
Godkända frivilliga certifieringssystem återfinns på Kommissionens webbsida.
Om jag redan har ett hållbarhetsbesked och ska utöka det, behöver jag granskas av en oberoende granskare?
Behovet av en oberoende granskning i samband med anmälan om väsentlig ändring beror på vilken ändring som genomförts samt dess omfattning.
Mer om detta i vår vägledning ER 2021:33 avsnitt 3.12.3 och avsnitt 4.3.2
Jag har kompetens inom produktionskedja X, kan jag därför även granska kontrollsystem med produktionskedja Y?
Den kompetens som krävs av en oberoende granskare behöver inte täcka hela lagen om hållbarhetskriterier utan enbart det område man avser att granska. Till exempel kan en granskare var kompetent för hanteringen av biodrivmedel och hur kontrollsystemet behöver vara uppbyggda för den typen av aktörer men behöver inte nödvändigtvis kunna känna till hur ett kontrollsystem för fasta biobränslen bör hanteras.
På samma sätt så är man inte automatiskt godkänd granskare bara för att man tidigare visat kompetens för en typ av produktionskedja om man aldrig påvisat kompetens för en annan produktionskedja.
Har min oberoende granskare relevant och tillräcklig kompetens? ?
Granskarens kompetens ska vara anpassad efter utformningen av det kontrollsystem som ska granskas. Det innebär att det ställs olika krav på kompetens beroende på produktionskedjorna som är involverade och kontrollsystemets uppbyggnad.
Idag finns det ingen certifiering av granskare inom lagen om hållbarhetskriterier men ackreditering inom andra regelverk kan appliceras som bevis på att man är kompetent inom dessa områden (som kanske också täcks av lagen om hållbarhetskriterier).
Granskarens kompetens kan även visas med exempelvis CV, examensbevis, kursintyg, intyg från arbetsgivare, arbetsbeskrivning eller bevis på tidigare utförda granskningar inom samma område.
Den lägsta nivå av kompetens som ställs på en oberoende granskare för enklare kontrollsystem är till exempel person med erfarenhet av revision samt dokumenterad erfarenhet av arbete med lagen om hållbarhetskriterier. Om granskaren är erfaren som granskare av hållbarhetsbesked är det alltid bra att beskriva det – inkludera även vad för typ av produktionskedjor och aktörer du har granskat.
Mer om kraven på oberoende granskarens kompetens i vår vägledning, avsnitt 4.2
Granskas den oberoende granskaren av Energimyndigheten?
Den oberoende granskaren anlitas av den rapporteringsskyldige och relationen dem emellan regleras genom avtal. Den rapporteringsskyldige ansvarar för att granskaren är oberoende och har rätt kompetens med avseende på kontrollsystemet. Energimyndigheten bedömer om granskaren är oberoende och har tillräcklig kompetens samt granskarens utlåtande i samband med ansökan om eller omprövning av hållbarhetsbesked. Ackreditering av granskare enligt detta regelverk är inte möjlig, men granskare som är ackrediterade för andra regelverk eller standarder som motsvarar delar av regelverket kan ange detta som bevis på kompetens för dessa delar.
Kan en person i ett företag som har ett eget kontrollsystem och därmed god förståelse och kompetens om kraven användas som oberoende granskare av ett annat företag,det vill säga kan företag granska varandra?
Granskaren ska vara oberoende. Det är troligt att ett företag som också omfattas av hållbarhetskriterierna i sin egen verksamhet kan ha ett egenintresse i hur kontrollsystem, verifiering av hållbarhetskriterier och granskning ska se ut. Granskaren anses i detta fall inte vara oberoende.
Om det inte går att hitta en oberoende granskare som har både den ekonomiska och den tekniska kompetens som krävs i samma person, kan flera olika granskare användas?
Ja, det är tillåtet att ett revisionsteam utför granskningen men det måste finnas en uttalad
revisionsledare som utfärdar det slutliga utlåtandet.
Anses EU-godkänd certifiering och granskning likvärdig med oberoende granskning för frivilligt hållbarhetsbesked, vad gäller för frivilliga certifieringssystem som ännu inte godkänts av kommissionen?
Kommissionen arbetar med att bedöma de frivilliga certifieringssystem som ansökt om godkännande. I dagsläget är följande 13 frivilliga certifieringssystem godkända:
- Biomass Biofuels voluntary scheme (2BSvs)
- Better Biomass
- Bonsucro EU
- International Sustainability and Carbon Certification (ISCC EU)
- KZR INiG system
- REDcert
- Red Tractor Farm Assurance Combinable Crops & Sugar Beet Scheme (Red Tractor)
- Roundtable of Sustainable Biofuels EU RED (RSB EU RED)
- Round Table on Responsible Soy EU RED (RTRS EU RED)
- Scottish Quality Farm Assured Combinable Crops (SQC)
- Trade Assurance Scheme for Combinable Crops (TASCC)
- Universal Feed Assurance Scheme (UFAS)
- Sustainable Resources (SURE) voluntary scheme
Följande 3 frivilliga certifieringssystem har fått en preliminärt positiv bedömning av Kommissionen och till dess att Kommissionen beslutat om dessa anses även de vara godkända:
- Austrian Agricultural Certification Scheme (AACS)
- U.S. Soybean Sustainability Assurance Protocol EU (SSAP EU)
- Sustainable Biomass Program (SBP) (only for certification of forest biomass)
Om ni är certifierad enligt ett sådant system kan certifikatet användas som underlag vid ansökan om hållbarhetsbesked (HBB), istället för att bifoga ett utlåtande från oberoende granskare. Har man en sådan certifiering behöver ni inte upprätthålla ett kontrollsystem. Certifikatet ska självklart användas för rätt ändamål.
Samma kriterier gäller för frivilligt som icke frivilligt hållbarhetsbesked. Observera att dessa är godkända just nu, och kan komma att ändras av Kommissionen utifrån REDII.
