Planera för förnybar energi

Frågor om energianvändning, förnybar energiproduktion och mer specifikt solenergilösningar behöver behandlas i översiktsplanen eftersom den är underlag för kommande detaljplanering.

Ett verktyg som flera kommuner börjat ta fram är solkartor eller solpotentialstudier som tydligt visar potentialen att utnyttja solenergi på takytor för utvalda tätorter eller för hela kommunen. I en solpotentialstudie kopplas data för solinstrålning samman med kartskikt för att beräkna solpotentialen på befintliga hustak.

En solpotentialstudie kan vara ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram mål och konkreta ambitioner för solenergi och kan på ett visu­ellt sätt visa vilka ytor i en kommun som är lämpade för solenergianläggningar. Solpotentialstu­dier har bland annat tagits fram i Göteborg, Stockholm, Lund, Örebro och Uppsala. Fler kommuner och städer är på gång att ta fram sina egna solkartor.

Genom att göra solenergi till ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, liknande vindbruksplaner, går det att mer fördjupat lyfta fram flera aspekter och kommunens inriktning för förnybar energiproduktion. För att få genomslagskraft för solenergi och optimering för solenergi kan planen till exempel:

• Sätta minimummål för solinstrålning på takytor
• Definiera mål för lokalt producerad förnybar energi inom området
• Sätta upp riktlinjer för områdets huvudorienteringar

Den kommunala planeringen ska vara teknikneutral. Sedan den 1 januari 2015 säger plan- och bygglagen att en kom­mun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av de­taljplaner och andra ärenden. Det behöver dock inte innebära ett hinder för främjandet av solenergi. Det går att reglera användning av byggnader samt storlek i form av exempelvis höjd och takvinklar.

Ett möjligt förhållningssätt är att betrakta solenergi som ett komplement till annan energi, eller som en ren en­ergibesparing. För att undvika att gå miste om goda förutsättningar för solenergiproduktion i framtiden kan det vara bra att genomföra en sol-/skuggstudie över området i tidigt skede.

I arbetet med att ta fram en detaljplan görs flera viktiga överväganden som påverkar möjligheten att utnyttja solenergipotentialen. Det kan exempelvis handla om:

• Hur bebyggelse och byggnader utformas och riktas i förhållande till söder
• Hur ny bebyggelse placeras i förhållande till grönområden och befintlig bebyggelse
• Hur takhöjder och förutsättningar som taklutning och andra arkitektoniska värden hanteras

Det är inte bara ny bebyggelse som är viktig utan även hur befintlig bebyggelse hanteras, kopplat till solenergi. Det är viktigt hur befintliga anläggningars långsiktiga tillgång till solinstrålning kan säkerställas, något som kallas solrätt.

En annan aspekt är att säkra förvaltningen av solenergisystemen, eftersom de behöver underhållas och kalibreras.

Utifrån erfarenheter från pilotprojekt i Sege Park i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har en metod tagits fram för att i detaljplaneskedet inkludera aspekter för solenergioptimering av nya bostadsområden och förtätning. Metoden utgår från de tre stegen:

• Skuggning - översiktlig skuggningsanalys
• Orientering - optimera huvudorienteringar
• Läge - optimera placering och höjd för byggnader och vegetation

Läs mer i Elforsks rapport.

Flera kommuner, däribland Eslöv, har riktlinjer som vägledning vid bedömning av bygglovsärenden för solenergianläggningar. En annan aspekt som delvis kan hanteras i bygglovshandläggningen är att säkerställa befintliga anläggningars tillgång på solinstrålning, den så kallade solrätten. Läs mer här: