Den kommunala planeringen ska vara teknikneutral. Sedan den 1 januari 2015 säger plan- och bygglagen att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden. Det behöver dock inte innebära ett hinder för främjandet av solenergi. Det går att reglera användning av byggnader samt storlek i form av exempelvis höjd och takvinklar.
Ett möjligt förhållningssätt är att betrakta solenergi som ett komplement till annan energi, eller som en ren energibesparing. För att undvika att gå miste om goda förutsättningar för solenergiproduktion i framtiden kan det vara bra att genomföra en sol-/skuggstudie över området i tidigt skede.
I arbetet med att ta fram en detaljplan görs flera viktiga överväganden som påverkar möjligheten att utnyttja solenergipotentialen. Det kan exempelvis handla om:
- Hur bebyggelse och byggnader utformas och riktas i förhållande till söder
- Hur ny bebyggelse placeras i förhållande till grönområden och befintlig bebyggelse
- Hur takhöjder och förutsättningar som taklutning och andra arkitektoniska värden hanteras
Det är inte bara ny bebyggelse som är viktig utan även hur befintlig bebyggelse hanteras, kopplat till solenergi. Det är viktigt hur befintliga anläggningars långsiktiga tillgång till solinstrålning kan säkerställas, något som kallas solrätt.
En annan aspekt är att säkra förvaltningen av solenergisystemen, eftersom de behöver underhållas och kalibreras.
Utifrån erfarenheter från pilotprojekt i Sege Park i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har en metod tagits fram för att i detaljplaneskedet inkludera aspekter för solenergioptimering av nya bostadsområden och förtätning. Metoden utgår från de tre stegen:
- Skuggning - översiktlig skuggningsanalys
- Orientering - optimera huvudorienteringar
- Läge - optimera placering och höjd för byggnader och vegetation
