Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige, samt analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

I arbetet med att ta fram ett förslag till strategi har Energimyndigheten inkluderat att ta fram en målbild för produktion av solel. Målbilden visar ett möjligt scenario för utvecklingen för solel i Sverige. Vi beskriver också vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra den utvecklingen, samt vilka möjligheter och konsekvenser som uppstår om strategin genomförs. 

Målbild

Målbilden visar på tre utbyggnadsfaser för solelproduktion. I målbilden finns året 2022 inlagt som nedslagsår i närtid, baserat på att det är ett lämpligt antal år framåt i tiden från det att strategin beslutats. Dessutom finns år 2040 inlagt som nedslagsår, vilket överensstämmer med målåret för energiöverenskommelsen. De tre olika utbyggnadsfaserna är etablering, expandering och fortsatt kommersiell utbyggnad. 

Energimyndighetens förslag till strategi fokuserar på de två första faserna, etablering och expansion. Den tredje fasen, fortsatt kommersiell utbyggnad, är svår att beskriva i dagsläget, eftersom den är beroende av framtida tekniksprång och samhällsutveckling.

Åtgärder

Strategins första fas underlättar för introduktion av små och mellanstora anläggningar på elmarkanden. Exempel på detta är införande av ett solROT-avdrag istället för investeringsstöd för privatpersoner. Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.

Övriga åtgärder i strategiförslaget innehåller bland annat möjlighet till skattereduktion för mellanstora anläggningar, att energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person och att utbyggnaden blir mer resurseffektiv genom att se över bygglovsprocesser, avfallshantering och fysisk planering. Vidare föreslås att elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden.