Beräkna åtgärders lönsamhet

Innan ditt företag beslutar att genomföra en åtgärd kan det behövas en noggrannare analys av lönsamheten. Det finns flera olika kalkylmetoder att använda vid lönsamhetsberäkningar.

Den energieffektiviseringspotential och lönsamhet som anges i energikartläggningen kan vara byggd på uppskattningar och överslagsberäkningar. Därför kan du behöva göra en mer noggrann beräkning av varje åtgärds lönsamhet.

En energieffektivisering kan ge en ökad ekonomisk vinst tack vare minskade energikostnader. Men det finns även andra vinster i form av mervärden eller plusvärden.
Läs mer om mervärden här.

Men att energieffektivisera kan också innebära nackdelar, till exempel ökade kostnader för underhåll. Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att se på alla effekter, både positiva och negativa, av en energieffektiviseringsåtgärd och utvärdera den totala nyttan.

Olika beräkningsmetoder

Det finns flera olika kalkylmetoder att använda vid lönsamhetsberäkningar. De olika metoderna finns presenterade i korthet i tabellen. Under Verktyg i arbetet har vi listat många verktyg för lönsamhetsberäkningar.

Kalkylmetod

Innebär

Fördel

Nackdel

Återbetalningstid
(pay-off, pay-back)
Investering delat på årlig nettobesparing Enkel metod Tar inte hänsyn till t.ex. ränta, livslängd, förändrade energipriser. Olämplig för åtgärder med hög investeringskostnad.
Nuvärdesmetod Räknar om framtida intäkter och utgifter till värdet vid investeringstillfället (”nuvärdet”). Möjligt att jämföra produkter och tjänster med lika lång ekonomisk livslängd på likvärdigt sätt. Kan vara svårt att sätta rätt antaganden kring energibesparing, elpris, kalkylränta och livslängd.
LCC En variant av nuvärdesmetod som summerar nuvärdet av framtida kostnader med investeringskostnader. En kalkylmetod som används för att jämföra olika alternativ.  
Annuitetsmetoden (årskostandsmetoden) Sprider investeringskostnad som en årlig betalning och ser till nettovinst under ett medelår. Visar hur lönsam en investering är utslaget på ekonomisk livslängd. Möjligt att jämföra produkter och tjänster med olika lång ekonomisk livslängd på likvärdigt sätt. Passar bra för att räkna på t.ex. köp eller leasing av utrustning.

Bör inte användas om årliga kassaflöden varierar mycket över tid.

Kan vara svårt att sätta rätt antaganden kring energibesparing, elpris, kalkylränta och livslängd.

Internräntemetoden (avkastningsmetoden) Beräknar den internränta som ger nuvärdet noll och bedömer när en investering möter det krav företaget har på avkastning. Passar bra för att bedöma en enskild investering. Passar inte för jämförelser mellan investeringar med olika livslängd. Kan vara svårt att sätta rätt antaganden kring energibesparing, elpris, kalkylränta och livslängd.
Totalmetodik En form av internräntemetod. Kan användas för att paketera åtgärder och se vilka åtgärder som ryms inom ett åtgärdspaket som tillsammans möter företagets krav på lönsamhet. Kan vara svårt att sätta rätt antaganden kring energibesparing, elpris, kalkylränta och livslängd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I rapporten Guide för genomförande av energieffektiva åtgärder (avsnitt 9.1 på sidan 34 och framåt) finns en genomgång av olika kalkylmetoder, bland annat nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden, totalkostnadsmodellen, pay-back-metoden

I broschyren Bättre åtgärdsplaner för energieffektivisering finns på sidan 24 och framåt en beskrivning av investeringars lönsamhet och olika metoder för kalkyler.

Känslighetsanalys

Det är svårt att förutse vad som händer i framtiden. Vad är elpriset om fem år? Eller ens nästa år? Vilken kostnadsbesparing kan du räkna med? Vilken kalkylränta borde du räkna med? Ju mer långsiktiga åtgärder desto större osäkerheter.

Exempel på osäkerheter i investeringskalkylen:

  • energipriser
  • investeringskostnad
  • kalkylränta
  • drifttider

För att få bättre kunskap om hur osäkerheterna påverkar investeringskalkylen är det bra att göra känslighetsanalyser. I en känslighetsanalys kan du se hur mycket lönsamheten påverkas av olika antaganden. Ändra ett eller flera antaganden och se hur lönsamheten ändras.

Vad händer till exempel om investeringskostnaden blir 15 procent högre än beräknat? Eller om energipriset avviker med plus/minus 10 procent?

Ett alternativ är att söka efter smärtgränser, det vill säga hur mycket de ursprungliga antagandena kan förändras utan att lönsamheten försvinner. Hur mycket högre underhållskostnader klarar företaget av?


Tips!

I Energimyndighetens LCC-verktyg finns en inbyggd känslighetsanalys med avseende på kalkylräntan.