Sveriges import av råolja och drivmedel

Sverige är totalt beroende av omvärlden för sin import av råolja, som 2014 uppgick till strax under 22 miljoner kubikmeter. Den råolja som Sverige importerar kommer framför allt från Nordsjön och Ryssland, vilket är en naturlig följd av vår placering mellan dessa två stora oljeproducerande regioner.

Rysslands råoljeexport över Östersjön har ökat under det senaste decenniet, samtidigt som oljeproduktionen från Nordsjön har minskat. Detta gör att andelen av Sveriges råoljeimport som kommer från Ryssland har haft en ökande trend under 2000-talet.

Svensk raffinaderiindustri och drivmedelimport

Sverige har en förhållandevis stor raffinaderiindustri med kapacitet att producera mer drivmedel och övriga raffinerade produkter än vad som används i landet, vilket gör att Sverige är nettoexportör av raffinerade petroleumprodukter.

Även om Sverige är en nettoexportör av raffinerade petroleumprodukter, som drivmedel, så importerar vi samtidigt en del av de drivmedel som förbrukas i landet. Det finns till exempel återförsäljare av drivmedel som inte har egen raffinaderikapacitet och köper av andra leverantörer. Dessutom är den svenska drivmedelsproduktionen koncentrerad till västkusten, vilket gör att importerade raffinerade produkter från exempelvis Finland kan få lägre transportkostnader på den svenska östkusten. Det kan därför löna sig att importera raffinerade produkter från andra länder, främst från Östersjöområdet. 2014 importerades till exempel cirka 2,4 miljoner kubikmeter motorbensin, 1,1 miljoner kubikmeter flygfotogen samt 2,9 miljoner kubikmeter diesel/eldningsolja 1 till Sverige. Under samma år exporterades samtidigt över 10 miljoner kubikmeter motorbensin och diesel/eldningsolja 1.

Ett raffinaderi kan inte behandla alla typer av råolja, utan anläggningarna ställs in på vissa råoljetyper som raffinaderiet fokuserar på. Ofta används mixer av flera råoljor för att få ut den bästa fördelningen mellan raffinerade produkter för varje individuellt raffinaderis marknad. Detta är i synnerhet fallet för Sveriges tekniskt avancerade raffinaderinäring. Ett flertal aspekter påverkar ett raffinaderis val och inköp av råolja, bland annat inköpskostnader och penningflöde. Korta transporter innebär en snabb hantering till slutprodukt och betalning, medan längre transporter också innebär längre tid innan produkten kan ge avkastning.

Global råoljemarknad

Råolja är världens mest handlade råvara. De svenska raffinaderiernas stora användning av råolja från Nordsjön och Ryssland hindrar dock inte företagen inom raffinaderinäringen från att köpa in alternativa råoljor. En snabbt minskande tillgång på exempelvis rysk råolja skulle i princip kunna ersättas med liknande råoljekvaliteter från till exempel Västafrika. Dock skulle många andra köpare av rysk råolja då försöka göra likadant, med stigande priser på västafrikansk råolja och i förlängningen på all globalt handlad råolja som följd. Vid bristsituationer är det den kund med svagast betalningsförmåga, vilka ofta finns i utvecklingsländer, som först prisas ut från marknaden. Detta gäller i princip oavsett var i den globala oljemarknaden själva bristen uppstått.

Om Sverige skulle bestämma sig för att fasa ut importen av råolja med ett visst ursprung så skulle med stor sannolikhet den utfasade oljan köpas av andra kunder, vars inköp tidigare utgjordes av den olja som Sverige nu måste köpa för att ersätta den utfasade oljan. Transportkostnaderna troligtvis skulle öka på grund av ökade avstånd och därmed påverka konsumentpriset något i Sverige, samt kanske även på de marknader där köpare tvingas byta råolja efter att ha prisats ut, till den som svenska köpare ratat.

Energimyndighetens roll och rapporteringar

Energimyndigheten är ansvarig för Sveriges officiella energistatistik och sammanställer och avrapporterar även statistik gällande råolja och petroleumprodukter i enighet med flera olika avtal, lagar och direktiv.

Sedan 70-talet rapporterar Energimyndigheten (och dess föregångare) varje månad uppgifter till IEA, i enlighet med ett samarbetsavtal om försörjningstrygghet som bland annat innefattar att medlemsländerna ska hålla ett oljelager som motsvarar 90 dagars nettoimport samt deltar i IEA:s arbete inom området, bland annat inom IEA:s arbetsgrupp för oljemarknaden, Standing Group on the Oil Market. Sedan Sverige gick med i EU lämnas en del av uppgifterna även till EU:s statistikorgan Eurostat och motsvarande krav på beredskapslager och samarbeten finns inom EU. I dessa rapporteringar ingår bland annat uppgifter om råoljans ursprung.

Sedan 2012 samlar Energimyndigheten även in uppgifter från drivmedelsleverantörer i enlighet med drivmedelslagen, som tillkommit utifrån EU:s bränslekvalitetsdirektiv. Enligt drivmedelslagen ska enskilda drivmedelsleverantörer minska växthusgasutsläppen som orsakas av levererade drivmedel med minst 6 procent till 2020 jämfört med 2010. Även i dessa rapporteringar ingår uppgifter råoljans ursprung, men bara för den råolja som raffineras till drivmedel som används i Sverige. Ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet har nyligen beslutats och kommer att implementeras. Dessa bestämmelser leder till tydligare och mer detaljerade instruktioner för hur drivmedelsleverantörerna ska rapportera ursprung av råvaran samt hur växthusgasberäkningarna ska utföras.

Mer information I nyhetsbrevet "Läget på olje-, gas- och kolmarknaderna" finns en fördjupad text om Sveriges import av råolja och drivmedel. Länk till nyhetsbrevet finns i högermarginalen.