Kraftigt ökad vindkraftsproduktion fram till 2021

Elproduktionen från vindkraft väntas öka mycket fram till 2021. Däremot minskar den totala energianvändningen och tillförseln i Sverige. Det beror på att två kärnkraftreaktorer planeras att stängas och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2018–2021.

I Kortsiktsprognosen bedömer vi energianvändningen fyra år framåt i tiden inom de olika sektorerna. Den totala tillförseln och användningen av energi i Sverige väntas minska från 605 till 584 terawattimmar (TWh) mellan 2018 och 2021.

Vindkraft ökar medan kärnkraft minskar

Prognosen visar att vindkraften ökar med 14 TWh, från 17 TWh 2017 till 31 TWh 2021. Det är mer än minskningen av kärnkraftsproducerad el på 13 TWh mellan 2017 och 2021.

Eftersom energiförlusterna är mycket stora vid kärnkraftsproduktion när kärnbränsle omvandlas till el, så minskar också den totala energianvändningen och tillförseln när kärnkraftsproduktionen minskar, säger analytiker Elin Grahn på Energimyndigheten.

Energianvändningen i olika sektorer

Inom sektorn bostäder och service väntas energianvändningen öka från 142 TWh 2017 till 147 TWh år 2021. Den största ökningen beror på att prognosåren antas bli normalvarma och därmed kräva mer energi för uppvärmning. 2017 var drygt sju procent varmare än normalt och därför var uppvärmningsbehovet lägre.

Industrisektorns energianvändning minskar med 1 TWh till 137 TWh mellan 2017 och 2018. Från 2018 väntas energianvändningen öka något till 2021 och uppgår då till 139 TWh. Transportsektorns energianvändning ligger på ungefär samma nivå runt 134 TWh år 2017 och 2021.

I prognosen för inrikes transporter sker en minskning till följd av framförallt en mer effektiv bilpark. Däremot sker en ökning inom utrikes transporter. Reduktionsplikten, som trädde i kraft 2018, förväntas driva på användningen av låginblandad HVO då drivmedelsleverantörerna vill säkerställa att de klarar reduktionsnivåerna.

Sveriges totala energianvändning 2017, samt prognos för åren 2018–2021, TWh

Sveriges totala energianvändning 2017, samt prognos för åren 2018–2021, TWh.png

Om kortsiktsprognosen

Energimyndighetens kortsiktsprognos omfattar det svenska energisystemets utveckling under perioden 2018–2021 samt redovisar 2017 enligt den senast tillgängliga kortperiodiska statistiken.

Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och tillrinning i vattenmagasin under kommande åren. Eftersom antagandena är osäkra kan den verkliga energianvändningen och energitillförseln komma att avvika från prognosen.

Energimyndigheten levererar årligen två kortsiktsprognoser till regeringen. Denna prognos redovisades i en excelfil och en sammanfattande text om resultatet i stora drag samt förändringar från föregående prognos. Den andra prognosen redovisas i augusti 2019 i en utförlig rapport med tillhörande excelfil.

Energimyndighetens långsiktiga scenarier

Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel, som i den här rapporten sträcker sig till 2050. Syftet med scenarierna är att analysera den långsiktiga utvecklingen av energisystemet.

De kortsiktiga prognoserna utgår från mer aktuella data jämfört med de långsiktiga scenarierna. För analyser på kort sikt bör därför Energimyndighetens kortsiktsprognoser användas och inte de långsiktiga scenarierna.