Fyra kommuner med kraftig ökning av förnybara bränslen i fjärrvärme

Användningen av förnybara bränslen till fjärrvärmeproduktionen i Sveriges kommuner ökade från 80 till 90 procent från 2010 till 2018. Mönsterås, Mölndal, Torsby och Perstorp har gått från knappt någon andel förnybart till 88 procent eller högre 2018. Statistiken redovisas i ”Kommunal och regional energistatistik”.

Energimyndigheten har gjort en analys över fjärrvärmeproduktion från värmekraft. Totalt var bränsleanvändning till fjärrvärmeproduktion från värmekraft 50,4 TWh år 2018, vilket kan jämföras med 59,6 TWh år 2010.

Av alla Sveriges 290 kommuner har ungefär 240 en bränsleanvändning för fjärrvärmeproduktion enligt statistiken. Vissa kommuner saknar uppgifter[1]. Utöver värmekraft produceras fjärrvärme med elpannor, värmepumpar, rökgaskondensering och spillvärme.

Stor ökning av andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen

Fasta förnybara bränslen är den vanligaste bränslekategorin för fjärrvärmeproduktion och har varit minst 60 procent av bränsleanvändningen sedan 2009 för hela landet.

– Fasta förnybara bränsle består av biobränslen från skogen, men också cirka hälften av mängden hushållsavfall som bedömts vara från förnybart ursprung, säger Camilla Dellby, analytiker på Energimyndigheten.

Statistiken visar att majoriteten av kommuner har ökat sin andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen från värmekraft. Fyra kommuner, Mönsterås, Mölndal, Torsby och Perstorp har gjort stora framsteg på åtta år. Deras andelar med förnybart har gått från nästan ingenting 2010 till 88 procent eller högre 2018 för sin fjärrvärmeproduktion. Mindre än 15 procent hade en minskning mellan 2010 och 2018.

Enligt statistiken hade 19 kommuner stabil andel användning av förnybara bränslen de senaste åren, varav 15 hade över 90 procent förnybart.

Fjärrvärmeproduktion per kommun 2010.jpg
Fjärrvärmeproduktion per kommun 2018.jpg

Figur 1. Kartor över andel förnybara bränslen använt i fjärrvärmeproduktion från värmekraft per kommun för åren 2010 och 2018. Klicka på kartan för större bild.

Spillvärme från datahallar och industri

Utöver värmekraft är också spillvärme en källa till fjärrvärme. Spillvärme kommer från industriprocesser som alstrar överskottsvärme, men också värme från exempelvis datahallar. I genomsnitt levereras 4,5 TWh spillvärme från cirka 75 kommuner varje år. År 2018 levererades totalt 4,8 TWh. Göteborg, Borlänge, Gävle, Sundsvall och Piteå är de fem kommuner som levererar mest spillvärme till fjärrvärme – leveransen ligger mellan 0,2–0,5 TWh.

[1] Statistiken år 2010 används som jämförelse då betydligt fler kommuner visar värden.

+

Fakta om statistiken

Den årliga statistiken Kommunal och regional energistatistik visar el- och fjärrvärmeproduktion och produceras årligen av SCB på uppdrag av Energimyndigheten. Statistiken redovisar el- och fjärrvärmeproduktionen samt den slutliga energianvändningen som sker i Sveriges län och kommuner.

Statistiken tillämpar sig till analyser över energianvändning och produktion som sker i Sveriges kommuner och län. Statistiken baseras på ett antal olika undersökningar inom området för officiell energistatistik.

Osäkerheterna är större för enskilda kommuner jämfört med på länsnivå. Prickar i statistiktabellerna innebär att informationen är sekretessbelagd. 

+

Fakta om statistiken

Den årliga statistiken Kommunal och regional energistatistik visar el- och fjärrvärmeproduktion och produceras årligen av SCB på uppdrag av Energimyndigheten. Statistiken redovisar el- och fjärrvärmeproduktionen samt den slutliga energianvändningen som sker i Sveriges län och kommuner.

Statistiken tillämpar sig till analyser över energianvändning och produktion som sker i Sveriges kommuner och län. Statistiken baseras på ett antal olika undersökningar inom området för officiell energistatistik.

Osäkerheterna är större för enskilda kommuner jämfört med på länsnivå. Prickar i statistiktabellerna innebär att informationen är sekretessbelagd. 

Nyheter