Kortsiktsprognos: Elexporten ökar kraftigt till 2023

Till följd av pandemin ser vi en nedgång i energianvändningen under 2020, men den väntas därefter öka gradvis fram till 2023. Prognosen visar en fortsatt ökande elproduktion från vind och sol, att elexporten fortsätter öka, samt att elanvändningen börjar ta fart inom vägtransporter. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019–2023.

I kortsiktsprognosen som Energimyndigheten nu publicerar beskriver vi energianvändning och energitillförsel fram till 2023.

 ̶  Pandemin som råder i världen har lett till att Sveriges energianvändning minskat inom industri- och transportsektorn. Den här prognosen visar dock att pandemin verkar ha en mindre inverkan på den svenska energianvändningen än vad vi trodde i den förra kortsiktsprognosen sommaren 2020, säger Elin Grahn, analytiker på Energimyndigheten.

Vindkraft, solel och elexport ökar

Enligt prognosen ökar vindkraften kraftigt de kommande åren, med mer än en dubblering från 20 TWh 2019 till 42 TWh 2023. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer och väntas öka från 0,7 TWh 2019 till 2,5 TWh 2023. Eftersom elanvändningen endast väntas öka marginellt de kommande åren, leder den ökade elproduktionen till en ökad elexport, från 25 TWh 2020 till närmare 38 TWh 2023.

Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning för 2019.jpg

Figur 1. Nettoelproduktion per produktionsslag och elanvändning för 2019 samt prognos för 2020–2023, TWh

Ökad användning av el och biodrivmedel i transportsektorn

I transportsektorn visar prognosen en minskning av transporter för alla trafikslag på grund av pandemin, främst under 2020 och 2021. Störst påverkan procentuellt sett väntas ske inom luftfarten (både inrikes och utrikes). Energianvändningen inom inrikes transporter väntas minska från 83 TWh 2019 till 78 TWh 2020 och återhämtar sig därefter till 84 TWh 2023. När det gäller utvecklingen inom olika bränslen händer det också mycket inom sektorn.

 ̶  I prognosen ser vi att elanvändningen inom vägtransporter börjar ta fart. Även användningen av biodrivmedel väntas öka kraftigt, mer än vi trodde i förra prognosen. Det beror främst på att det aviserats höjda nivåer inom reduktionsplikten, säger Martin Wadmark, analytiker på Energimyndigheten.

Här kan du läsa mer om övriga sektorer.

Minskad energianvändning 2020

Enligt prognosen minskar den totala energianvändningen (inklusive förluster) i Sverige från 541 till 525 terawattimmar (TWh) mellan 2019 och 2023. Det beror främst på att kärnkraften minskar och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion. 2020 ser vi att den totala energianvändningen sjunker till 498 TWh. Huvudorsaken är effekter av covid-19 som lett till minskad energianvändning, framför allt inom transporter och industri.

Om kortsiktsprognosen

Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel, en gång i mars och en gång i augusti. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen görs på årsbasis, och ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.

I rapporten finns även en bilaga med en kompletterande analys om pandemins effekter på energisystemet och dess aktörer, samt framtida osäkerheter och risker. Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar.

Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser, nybyggnation av bostäder och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats. Prognosen redovisas i en rapport med tillhörande sifferfil (excel).

För en långsiktigare utveckling av energisystemet hänvisar vi till Energimyndighetens långsiktiga scenarier som sträcker sig fram till 2050.