Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad

En utvecklad planeringsprocess för vindkraft, med regionala utbyggnadsbehov, förslag om förändrad kommunal tillstyrkan samt ett nationellt planeringsunderlag som ska underlätta och vägleda det regionala arbetet. Det är några av byggstenarna och förslagen i den nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad som Energimyndigheten och Naturvårdsverket i dag lämnar över till regeringen.

Sverige har högt ställda klimatambitioner och mål om en 100 procent förnybar elproduktion. Elektrifieringen inom transport- och industrisektorn, tillsammans med det faktum att Sveriges elproduktionsanläggningar blir allt äldre, skapar ett behov av att byta ut eller modernisera vår befintliga kraftproduktion. Det rör sig om en årlig elproduktion på minst 100 TWh el som behöver ersättas till 2040-talet, motsvarande cirka 70 procent av dagens elanvändning.    

Eftersom vindkraft är den elproduktionsteknik som idag har lägst kostnader är det där vi ser att elproducenterna investerar. Men en viktig fråga för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att utbyggnaden fördelas på ett lämpligt sätt över landet, både utifrån ett elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändningsintressen. I strategin finns därför förslag på en utvecklad planeringsprocess, som bland annat. innehåller en regional fördelning av den förväntade utbyggnaden, där mer el produceras i de regioner där behoven är som störst. 

– Strategin handlar om att ställa om till ett långsiktigt hållbart energisystem inte bara av klimatskäl utan också för ökad konkurrenskraft, försörjningstrygghet och att möta ett allt ökande behov av el i alla delar av landet utan orimliga kostnader för konsumenterna, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten. 

Via analysuppdrag till länsstyrelserna om den regionala fördelningen av utbyggnadsbehovet kommer det också att bli tydligt hur kommunerna i sin fysiska planering kan förhålla sig till det nationella målet om 100 procent förnybar elproduktion.  

– En utvecklad planeringsprocess kommer också att leda till en ökad förutsebarhet om vilka områden som bedöms ha potential för vindkraft och till mer likvärdiga bedömningar över landet, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. 

Vi ser också att tillståndsprocessen behöver förbättras vad gäller förutsägbarhet. En större andel av de vindkraftsprojekt som påbörjas bör kunna leda till beviljade tillstånd och realiseras, samtidigt som olämpligt lokaliserade vindkraftsprojekt stoppas i ett tidigt skede. Därför föreslås också en förändring av bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraft som innebär att kommunens tillstyrkansbeslut ska komma tidigare i processen och att beslutet blir bindande.  

Utmärkande för arbetet med strategin har varit dialog och samverkan med många olika aktörer i syfte att få ett brett perspektiv på vindkraftsutbyggnaden.

– Utbyggnaden behöver ta hänsyn till värdefull natur, människans livsmiljö och en rad andra samhällsintressen, säger Björn Risinger.

Det är bara genom samverkan som involverar såväl berörda aktörer som samhällsintressen på olika politiska och administrativa nivåer som vi kan åstadkomma den förflyttning som krävs för att åstadkomma omställningen mot en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. 

 

 

För ytterligare information kontakta:

Presskontakt, Energimyndigheten, tel 016-544 23 99

Maria Stenkvist, uppdragsledare, Energimyndigheten, tel 016-544 23 49

Lena Odeberg, uppdragsledare, Naturvårdsverket, tel 010-698 10 57

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, tel 010-698 13 00, 070-206 37 27