Ny rapport: Uppföljning av de energipolitiska målen

Årets indikatorrapport visar att 2023 blev en återgång till ett mer normalt läge på energimarknaderna jämfört 2022. Utifrån ett systemperspektiv har energiförsörjningen fungerat stabilt och omställningen av energisystemet fortsätter i positiv riktning. 

Energimyndigheten ger varje år ut rapporten Energiindikatorer som följer upp de energipolitiska målen för Sverige. Utöver den direkta kopplingen till målen ger rapporten också en bredare beskrivning av energisystemet och dess utveckling.  

Årets indikatorrapport innehåller flera nya indikatorer. Elektrifieringen av samhället är av stor betydelse för energi- och klimatomställningen och vår långsiktiga konkurrenskraft och därför har ett antal så kallade elektrifieringsindikatorer inkluderats.  

Syftet med de nya indikatorerna är att de, liksom de tidigare, ska utgöra ett viktigt underlag för att följa energisystemets utveckling, men också på ett bättre sätt synliggöra riktningen och takten som krävs för att nå samhällets antagna målsättningar, säger Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten. 

Resultat och slutsatser 

Årets rapport visar att andelen förnybar elproduktion ökat. Rapporten visar också att 2023 var ett år med avsevärt lägre elpriser än 2022 och att antal timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. 

– Orsaken till att antalet timmar med negativt pris ökar beror i hög grad på ett ökande inslag av förnybara kraftslag med mycket låga rörliga kostnader, säger Mathias Normand. 

I rapporten presenteras även: 

  • Andelen fossilfri elproduktion uppgick till strax över 98 procent år 2022. 
  • Under 2022 hade energiintensiteten minskat 38 procent jämfört med 2005. 
  • Under 2023 installerades över 100 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige med en gemensam installerad effekt på cirka 1 600 MW.  
  • Under 2022 ökade produktionen från vindkraft med 6 TWh, vilket är mer alla andra kraftslag.  
  • Laddbara bilar har ökat med 29 procent från 2022 till 2023, men ökningen är lägre än från 2021 till 2022 då den var 46 procent. 
  • Den totala andelen kvinnor av energibolagens sammanlagt cirka 26 500 anställda 2022 uppgick till 32 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2021.  

Ytterligare styrmedel

I 2022-års indikatorrapport kunde vi konstatera att samtliga energipolitiska mål för 2020 uppnåddes med god marginal. Sedan dess har blicken varit riktad framåt mot de mål som ska vara uppfyllda 2030, 2040 och 2045 för att nå ett hållbart energisystem och samhälle. EUs mål för energieffektivitet och förnybar energi har skärpts till 2030 och Sveriges förväntade bidrag till målen är höga.

Även om årets indikatorrapport visar att utvecklingen av både energieffektivitet och förnybar energi fortsätter utvecklas i positiv riktning kommer inte befintliga styrmedel räcka för att uppfylla Sveriges bidrag till EU-målen. Det visar beräkningar som Energimyndigheten gjort som underlag till Sveriges uppdaterade integrerade energi- och klimatplan (NEKP). 

Kontaktperson 

Mathias Normand, enhetschef Policyanalys 
016-544 22 59

Karin Sahlin, utredningsledare 
016-544 21 59

 

Nyheter