Energimyndigheten gör vartannat år långsiktiga scenarier över energisystemet. Scenarierna används bland annat som underlag till Sveriges klimatrapportering men även som underlag till andra analyser och uppdrag.

Energitillförsel

Den totala energitillförseln minskar till 2050 i samtliga scenarier. Den största orsaken till den minskade energitillförseln är att kärnkraften fasas ut med start efter 2035. Mängden tillförda oljeprodukter minskar också i alla scenarier vilket bidrar till denna utveckling. Biobränslen har motsatt trend och ökar i samtliga scenarier, vilket även gäller vindkraft och solkraft.

Energitillförsel 2019 Långsiktsprognosen.png

Energianvändning

Den totala energianvändningen väntas minska till 2050 i samtliga scenarier. Denna utveckling är tydlig efter 2035 och under resten av scenarioperioden. Detta beror framförallt på att energiförlusterna från kärnkraften försvinner ur den totala energianvändningen då alla kärnkraftsreaktorer tas ur drift.

Idag står energiförluster från kärnkraftverk för nästan 20 procent av den totala energianvändningen. Däremot kommer den slutliga energianvändningen i användarsektorerna att öka något till 2050. Läs mer under respektive sektor.

Långsiktiga scenarier 2019.jpg

 

  • Om långsiktiga scenarier

    Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Flera av scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU, där Naturvårdsverket ansvarar för rapporteringen till EU.

    Scenarierna som tas fram inom klimatrapporteringen består av ett referensscenario samt två känslighetsfall: högre och lägre koldioxidutsläpp. Huvudsyftet med scenarierna är att utifrån dagens energisystem och befintliga styrmedel visa på energianvändning och tillförsel framöver.

    Förutom de tre scenarier som ingår i klimatrapporteringen till EU har Energimyndigheten tagit fram ytterligare tre scenarier. De handlar bland annat om en högre takt av elektrifiering i samhället, påverkan på uppvärmningsbehov av ett varmare klimat samt påverkan av skärpta krav i reduktionspliktssystemet. Scenarierna ska inte betraktas som en prognos utan utfallet är beroende av vilka förutsättningar som har antagits för respektive scenario.

    Scenarierna utgår från dagens beslutade energi- och klimatpolitiska styrmedel. Samtliga scenarier har tagits fram till 2050.

  • Bostäder och service

    För bostads- och servicesektorn är den generella trenden en minskning av energianvändningen fram till 2035, vilket främst beror på energieffektivisering och att byggnader med direktverkande el konverterar till värmepumpar. Efter 2035 kommer energianvändningen i sektorn att öka till 2050 på grund av nybyggnation.

    Långsiktiga scenarier inom sektorn bostäder och service fram till 20150.png

  • Industrisektorn

    Energianvändningen i industrisektorn ökar till 2050 och det är el och biobränsle som ökar i första hand. För industrin innebär elektrifiering en minskad andel fossila bränslen, men däremot så ökar energianvändningen i sektorn.

    Graf över långsiktiga scenarier inom industrisektorn fram till 2050.png

  • Transportsektorn

    Den generella trenden i transportsektorn är att energianvändningen sjunker fram till 2030, beroende av energieffektivare fordon, för att sedan öka till 2050. Efterfrågan på transporter kommer att vara avgörande för energianvändningen inom sektorn.

     

    Långsiktiga scenarier inom transportsektorn fram till 2050.png