Byggforskning

Under 1970- och 1980-talen byggdes huvudsakligen villor i glesbygd och förortsområden med elvärme. För bebyggelsen inom tätorter har huvuddelen övergått från enskild oljeeldning till fjärrvärme som i sin tur i stor utsträckning använder förnybara bränslen.

Energianvändningen inom bostads och servicesektorn står för 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen i Sverige. Elenergin används för uppvärmning av ytor och vatten samt för drift av apparater. Till uppvärmning och varmvatten används drygt 60 % av den totala energianvändningen i sektorn.

Energimyndigheten har som sektorsmyndighet ett huvud- och samordningsansvar för den energirelaterade bebyggelseforskningen. Utöver Energimyndigheten finansierar Forskningsrådet för areella näringar och samhällsbyggande (Formas) forskningsprojekt inom området. Därutöver har bland annat VINNOVA, Konsumentverket, Boverket och Naturvårdsverket energirelaterade insatser och åtaganden inom bebyggelseområdet.

Den energirelaterade forsknings, utvecklings- och demonstrationsverksamheten ska präglas av en systemsyn. Ett mål med verksamheten är att ta fram ny kunskap och nya produkter som kan hjälpa till att ytterligare minska användningen av olja och el för uppvärmning och ett annat att fastigheternas användning av drift- och hushållsel ska kunna effektiviseras. Insatserna inriktas mot att kunna minska byggnadernas energibehov samt att byta ut fossila bränslen mot förnybara.

Målet för forskningen om byggnader i energisystemet är att verksamheten ska bidra till att energianvändningen i bebyggelsen är effektiv och långsiktigt hållbar, samt att slutanvändningen av energi i bebyggelsen ska minska.

Prioriterade områden innefattar energieffektivisering i befintliga bostäder och lokaler, energieffektiva nyproducerade bostäder och lokaler, inklusive framtidens boende och bebyggelse.

Foto: Per Westergård