Elkraftteknik
Samhällsutvecklingen och omställningen av det svenska energisystemet ställer krav på att kraftsystemet och att komponenter ingående i det utvecklas i samma takt och mot samma övergripande mål – ett hållbart och energieffektivt system med hög tillförlitlighet.
Området är brett och spänner från det sammanhängande europeiska elnätet till enskilda små komponenter, exempelvis en diod.
Bland de faktorer som driver den tekniska utvecklingen idag återfinns en ökande andel förnyelsebara energikällor med tillhörande distribuerad generering. Vilket gör att kraven på överföringskapacitet av momentan störnings- och effektreserv ökar liksom förmåga att styra elsystemet med bibehållen robusthet och elkvalitet.
En annan starkt pådrivande faktor är att kraftsystemet ska byggas och drivas med lägsta möjliga livscykelkostnad, vilket leder till utveckling av apparater och anläggningar med allt lägre effektförluster, exempelvis kraftelektronik baserad på kiselkarbid och nya transformator- och generatorkonstruktioner.
Det svenska näringslivet har en lång tradition inom elkraftteknik och idag stöder Energimyndigheten två program som ska främja teknikutvecklingen inom området och enskilda forsknings- och utvecklingsprojekt.
Programmet Elektra har som mål att stödja svensk elkraftteknisk forskning genom en kraftfull satsning på forskarutbildningen.
EKC2 är ett kompetenscentrum för elkraftteknik vid KTH. Grundtanken med centrumet är att skapa en forskningsresurs för näringslivet genom att vara en attraktiv och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö där företag deltar aktivt i forskningen. Målet för verksamheten är att:
(a) utveckla nya tekniker för kostnadseffektiva, miljövänliga, tillförlitliga och användarorienterade kraftsystem, samt
(b) utgöra ett ledande centrum för forskning kring elkraftteknik för industri, kraftbolag och universitet.
