I villorna är ved det vanligaste biobränslet, 20–25 procent av villorna i Sverige värms med ved som huvudsaklig värmekälla. Vedeldning kräver intresse och en stor arbetsinsats men i gengäld får du låga energikostnader för villan.
Bild: Stock.XCHNG
Vedpannor
Om du vill elda ved för hela husets värmebehov är en vedpanna tillsammans med en ackumulatortank en bra lösning.
Ackumulatortanken
En ackumulatortank gör att man behöver elda vid färre tillfällen och ändå får en jämnare inomhustemperatur än om man eldar i bara pannan utan tank.
Ackumulatortanken fyller flera funktioner. Först och främst ska ackumulatortankens vattenvolym ta emot och lagra all den energi som frigörs under den tid som veden brinner med full kraft. Sedan ska tanken lämna ifrån sig värmen till huset i den takten huset behöver det, det vill säga att huset ska hålla en jämn inomhustemperatur. Dessutom produceras även tappvarmvatten i tanken, i en separat slinga eller behållare.
Minsta volym för en ackumulatortank motsvarar energin från ett fullt vedinlägg i pannan. En tumregel är att tankvolymen bör vara 18 gånger eldstadsvolymen. Ett bättre mått är att ackumulatortanken ska klara ett dygns värmeförsörjning av huset. En genomsnittlig villa behöver då 1 500 till 2 000 liter ackumulatorvolym. De flesta panntillverkare föreskriver en minsta tankvolym för sina pannor, men det kan vara bra att göra en ordentlig dimensionering utifrån husets behov.
Med rätt volym på ackumulatortanken räcker det att elda en gång per dygn, kanske med undantag av de allra kallaste dagarna. Det är sällan ekonomiskt att dimensionera efter extremfallen. För att en vedpanna ska klara utsläppskraven både i tätort och på landsbygd den ha en ackumulatortank.
Den moderna pannan
Brasan ska brinna med jämn och god tillförsel av syre och med hög temperatur. Värmen ska också tas tillvara effektivt och överföras till pannvattnet. En modern panna uppfyller de kraven.
När det brinner för fullt i pannan är miljöutsläppen mycket små. Den känsliga fasen är just när du tänder och innan pannan blivit varm samt när elden släcks. Den första fasen kan förkortas om pannvattnet kan cirkulera i en intern krets så att pannan snabbt blir varm, innan vattnet börjar pumpas över till ackumulatortanken. För att uppnå detta finns det speciella reglersystem.
Det finns pannor som är miljömärkta med det nordiska miljömärket Svanen. En annan märkning är P-märkningen som utfärdas av Sveriges Tekniska forskningssinstitut, SP.
Kombinera ved och sol
Vedeldning i pannor kan bli mycket bekvämare om man låter varmvattnet värmas med hjälp av solen under sommarhalvåret. På det viset behöver man inte elda med låg verkningsgrad för att bara värma varmvatten. Det minskar både bränsleåtgången och arbetsinsatsen för eldning. Samma ackumulatortank används för båda systemen vilket håller investeringskostnaderna på en rimlig nivå. Många vedeldare använder enbart el sommartid för produktion av varmvatten vilket d kan ersättas av solvärme.
Läs mer om solvärme.
Vedspis, täljstenskamin och braskamin
Du kan även elda ved i en braskamin, kakelugn, vedspis, öppen spis, murspis eller i någon annan typ av kamin. Dessa så kallade lokaleldstäder är ett komplement till det befintliga värmesystemet.
Braskaminen ger hög värme och har ofta en fläkt som gör att värmen sprids effektivt över en större yta. Men det är en lätt konstruktion som inte lagrar värmen bra. Den ger värme endast under tiden du eldar och det är lätt att man ”övereldar”, lägger i för mycket så det blir för varmt i rummet.
Täljstenskaminen är en tyngre konstruktion, har en värmelagrande effekt och ger har större möjlighet att elda efter det aktuella värmebehovet .
En öppen spis är mest en trivselfaktor. Den drar ut mycket varmluft ur huset genom skorstenen, varmluft som måste ersättas med kall luft utifrån. Därför kan energitillskottet från en öppen spis mycket väl vara negativt, det vill säga mer varmluft försvinner än det finns energi i veden man eldar. Öppna spisar bör förses med en kassett och motsvarar då något mittemellan en braskamin och en täljstenskamin, beroende på hur spisens murverk lagrar värmen från kassetten.
Samtliga lokaleldstäder är byggda för att eldas några timmar i taget med relativ hög effekt och inte kontinuerligt. Eldar man kontinuerligt kan rökgaserna värma upp skorstenen så att brandrisken ökar, dels för soteld, men även torrdestillation och brand i bjälklaget där skorstenen passerar. Försöker man hålla nere temperaturen genom att ”pyrelda” ökar dels risken för sotbeläggningar i skorstenen (som kan leda till brand), dels utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Vill du ha en lokaleldstad som kontinuerligt ska värma ditt hus kan du läsa om pelletskaminer.
Kakelugn
Kakelugnen är en gammal svensk uppfinning som togs fram under 1700-talets vedbrist. Konstruktionen bygger på att de varma rökgaserna från förbränningen går via långa kanaler och överför värmen till stenmaterialet i ugnen där den lagras.
Om du ska sätta in en kakelugn kan du välja mellan nytillverkade ugnar eller gamla som flyttats. Nytillverkade kakelugnar finns även som vattenmantlade, det betyder att du kan koppla in dem på ditt befintliga vattenburna värmesystem.
Eftersom kakelugnen lagrar och fördelar värmen under en längre tid är det lätt att få en jämn rumstemperatur. Har du en gammal kakelugn är det bra att få den kontrollerad av sotaren. Finns det sprickor i ugnen kanske den måste plockas ner och muras om innan den kan användas.
Lämna in en bygganmälan
Ska du sätta in en ny kakelugn eller annan eldstad i huset behöver du lämna in en bygganmälan till kommunens byggnadsnämnd senast tre veckor innan installationen påbörjas. Vissa kommuner kräver även bygganmälan vid byte av panna. Innan installationen får tas i bruk måste den även besiktigas av sotaren eller av kommunen godkänd besiktningsman.
Det kan finnas speciella lokala föreskrifter kring vedeldning i vissa bostadsområden. Ta kontakt med kommunen tidigt för att höra vad som gäller i just ditt bostadsområde.
Tänk också på att en beviljat bygganmälan inte ger dig automatisk rätten att elda. Stör eldningen dina grannar kan kommunen utfärda eldningsförbud.
