El kan användas för uppvärmning av byggnader på två olika sätt - genom vattenburna eller direktverkande system.
Här beskriver vi hur de olika systemen fungerar.
Vattenburen el
En elpanna eller elpatron värmer vattnet i husets vattenburna värmesystem. Bild: Bo Reinerdahl
En elpanna eller elpatron värmer upp vatten som från en behållare pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer (element) som då blir varma. Vattnet kan också ledas runt i slingor i golvet. I hus byggda efter 1980 har ofta en elpanna med frånluftsåtervinning, där en värmepump omvandlar värmen från ventilationsluften till varmvatten och därmed minskar elbehovet. Elpatroner finns ofta som ett komplement och reserv i bränslepannor (olja, ved, pellets).
Direktverkande el
Ett hus med direktverkande elvärme. Bild: Bo Reinerdahl
El omvandlas direkt till värme i radiatorerna, i slingor i golvet eller i taket.
Det finns två typer av radiatorer; sådana som är oljefyllda och sådana som inte är oljefyllda. Skillnaden är att oljan i de oljefyllda radiatorerna tjänar som ett litet värmelager, vilket gör att radiatorns temperatur inte pendlar så kraftigt som i de icke-oljefyllda. Hos oljefyllda radiatorer saknas också det karakteristiska knäppandet som finns i de icke-oljefyllda. I övrigt är det ingen skillnad i energianvändning hos de båda varianterna. Ett byte från icke-oljefyllda till oljefyllda radiatorer sparar således ingen energi, däremot kan bytet av temostater leda till en energibesparing.
Komfortgolvvärme bestående av direktverkande el är vanligt i nybyggda hus. Det är viktigt att vara medveten om att en lösning med komfortgolvvärme ofta leder till en större energianvändning än om huset bara skulle haft traditionella radiatorer. Det är lätt hänt att golvvärmen står på även på sommaren för att man vill undvika ett kallt sten- eller klinkergolv och ibland är isoleringen under golvet otillräcklig så att värmen går ner i marken istället för upp i rummet.
Effektiva styrsystem
Ett effektivt styrsystem för direktverkande elvärme kan spara upp till en tiondel av villans elvärme. De flesta elvärmda hus som är över 25 år gamla har obefintliga eller mycket dåliga styrsystem. Radiatorernas termostater klarar inte att hålla jämn värme och det är svårt att få önskad temperatur i husets olika rum. Med jämn värme ökar komforten och man kan hålla en lägre medeltemperatur än när temperaturkurvan pendlar upp och ned.
Äldre radiatorer saknar ofta överhettningsskydd, vilket kan orsaka brännskador och i olyckliga fall brand. Är du orolig kan du kontakta en elektriker som gör en översyn av radiatorer och ledningar.
Ovanstående resonemang håller även för vattenburen elvärme. Även ett vattenburet system ska ha fungerande radiatortermostat. Pannan ska ha en ute- och/eller innegivare, som informerar pannan om det aktuella värmebehovet samt en fungerande och väl inställd shunt vid pannan, helst en automatshunt. Shunten blandar det utgående varmvattnet till radiatorerna med det svalare returvattnet, så att temperaturen i radiatorerna anpassas till den rådande utomhustemperaturen. Shunten ska ställas in efter en så kallad värmekurva, som utprovas individuell för varje hus. Ett optimalt inställd och fungerande styrsystem förhindrar övertemperaturer i huset och sparar därmed energi och ger ökad komfort för dom boende.
Anpassar sig till omgivningen
En viktig egenskap för termostaterna hos alla typer av radiatorer är att de snabbt anpassar sig till förändringar i omgivningen, till exempel solinstrålning, eller när man eldar ved i en kamin. Ett styrsystem för direktverkande elradiatorer ska dessutom kunna ställas in på veckoprogram med dag- och nattsänkning. Olika temperaturer ska kunna hållas i olika delar av huset.
Byte till annan uppvärmningfrån direktel eller komplettering av befintligt system
Du kan byta ut dina radiatorer och sätta in ett vattenburet värmesystem som du kan koppla till en värmepump, en biobränsleeldad panna eller till fjärrvärmen.
Läs om det bidrag som finns att söka för dig som konverterar från direktverkande el.
Med ett vattenburet distributionssystem är valfriheten stor när du ska välja värmekälla. Har huset murstock kan du välja en pelletspanna eller en vedpanna. Värmepump av olika slag går också utmärkt, till exempel bergvärmepump, ytjordvärmepump eller uteluftvärmepump.
Väljer du att behålla din direktverkande el kan du komplettera den med till exempel en pelletskamin eller en luft-luftvärmepump för att hålla nere energikostnaderna.
Vinster med en effektvakt
För att spara pengar kan du installera en effektvakt. Effektvakten slår av bestämd utrustning, exempelvis värmesystem eller varmvattenberedare, när den sammanlagda elförbrukningen i villan når en viss nivå. Det innebär att du kan byta till en lägre huvudsäkring och därmed få en lägre nätavgift.
Elavbrott
Att uteslutande värma huset med el gör dig mycket sårbar om du skulle drabbas av ett längre elavbrott.
Tänk igenom hur ett längre elavbrott skulle påverka ditt hus och planera redan nu för att det kan inträffa. Det bästa är att vara väl förberedd om det skulle hända. Elvärme gör dig sårbar, en annan lösning eller en kompletterande värmekälla kan förbättra din situation.
Läs mer om nödströmsutrustning i vår publikation "Värme i villan vid el- och värmeavbrott".
Läs mer om hur du kan förbereda dig inför ett elavbrott under rubriken ”När det blir elavbrott”. Där kan du även se hur fort olika typer av hus blir utkylda vid ett elavbrott.
Prisutveckling
Att värma huset med el är det näst dyraste uppvärmningsalternativet. Oljeeldning är 8 % dyrare medan pellets- och fjärrvärme är 35 % billigare. Bergvärme är 30 % billigare än elvärme.
Läs gärna mer om prisutveckling och jämförelser i publikationen Uppvärmning i Sverige 2007.
Fördelar och nackdelar
+ låg investeringskostnad
+ låg arbetsinsats
+ inga lokala utsläpp
- dyrt
- viss el kommer inte från förnybart bränsle
- gamla termostater ger ojämn värme
