
En oljepanna värmer både husets varmvatten och vattnet i värmesystemet. Olja levereras till huset av tankbilen genom ett påfyllningsrör i husväggen. Bild: Bo Reinerdahl
I Sverige minskar oljan som bränsle för uppvärmning av villor, mycket tack vare att olja är det i särklass dyraste uppvärmningsalternativet. Oljan är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Den framtida tillgången på olja är osäker, både på grund av instabilitet i oljeproducerande regioner och på grund av sinande oljereserver.
Oljan blev efterkrigstidens stora energikälla och dominerade uppvärmningen av småhus under 1950, -60 och -70-talen. 1970-talets oljekriser ändrade radikalt på utvecklingen och istället installerades elvärme i de flesta nybyggda hus. Cirka fyra procent av Sveriges småhus värms idag med i huvudsak olja eller kombinationen olja och el.
Ett fossilt bränsle
Jordens lager av olja har bildats av djur- och växtdelar under många hundra miljoner år. Nya oljefyndigheter upptäcks, men någon gång kommer oljan att ta slut. Vartefter de lättast tillgängliga lagren tar slut blir det svårare och dyrare att utvinna ny olja. Ett scenario är att oljan blir för dyr att elda upp och att andra energikällor och en ökad hushållning successivt måste ersätta oljan som bränsle för uppvärmning av våra bostäder.
Prisutveckling
Det har skett stora prisuppgångar på olja. Mellan 1997 och 2006 steg priset per kWh med 121 procent.
Miljöpåverkan
När olja brinner frigörs energi som värme. Samtidigt omvandlas oljan till en mängd andra ämnen som följer med rökgaserna ut i luften. Vid förbränning bildas svavel- och kväveföreningar som skadar miljön. Koldioxid är själva slutprodukten från fullständig förbränning och kan inte renas bort. Koldioxid påverkar klimatet och anses generellt som ett av världens allvarligaste miljöproblem.
Modern oljeeldning
Att värma ditt hus med olja är ett förhållandevis bekvämt uppvärmningssätt eftersom det kräver liten arbetsinsats. Det är dock dyrt. En modern oljepanna utnyttjar och omvandlar 80–85 procent av råvarans energi till användbar värme. Hos en gammal panna kan pannverkningsgraden i sämsta fall vara lägre än 50 procent.
Brännarens funktion och pannans konvektion – överföringen av förbränningsgasernas värme till pannvattnet – är viktiga delar. För att pannan ska bibehålla sin verkningsgrad är det viktigt att pannan sotas och får en årlig service där man bland annat mäter den så kallade förbränningsverkningsgraden. En modern oljebrännare har en förbränningsverkningsgrad på upp till 98 procent.
Besiktning av oljetankar
Sedan den 1 juli 2000 gäller en föreskrift som innebär att alla oljetankar mellan en och tio kubikmeter måste besiktigas regelbundet.
En besiktning kostar cirka 3 000 kronor. Men ett eventuellt läckage bli betydligt dyrare eftersom det kan bli svårt att få full ersättning från försäkringsbolaget om fastighetsägaren inte har intyg på att besiktning gjorts. Dessutom finns risken för att bli polisanmäld för miljöbrott.
En korrosionsskyddad cistern (vanligast utomhus) ska besiktigas med tolv års intervall och en stålcistern (vanligast inomhus) ska besiktigas med sex års intervall. Om cisternen är placerad inom skyddsområde för vattentäkt ska den besiktigas oftare. Kondensvatten som bildas i en oljetank kan medföra driftsstörningar i oljebrännaren och orsaka rostangrepp i tanken.
Att tänka på om du konverterar
Om du slutar att använda olja och går över till någon annan uppvärmning ska tanken helst tas bort, men framförallt ska påfyllningsröret tas bort eller plomberas för att förhindra felaktig påfyllning av tanken.
Ibland väljer man att ha oljepannan kvar ”som reserv” vid övergång till en annan uppvärmningsform. Oftast görs detta för att undvika elvärme som så kallad spets (reserv vid kall väderlek eller då man inte kan/vill använda det ordinarie bränslet). Tänk då på att el i dagsläge är billigare än olja per kilowattimme. Dessutom sker det värmeförluster i pannan året om, vilket ytterligare fördyrar den typen av drift. Den gamla oljepannan mår heller inte bra att av stå oanvänd under längre tid och risken för att den rostar sönder med vattenskador som följd ökar. Dessutom finns kravet på sotning av pannan kvar, även om den inte används, vilket är ytterligare en kostnad.
Sårbar vid elavbrott
Även du som har en oljepanna blir sårbar om ett längre elavbrott inträffar. El behövs för att oljepannan ska fungera och för att driva runt värmen i huset. Behovet av elektrisk effekt är litet och i många fall kan därför elbehovet täckas med en batteridriven nödströmsutrustning som omvandlar strömmen från ett vanligt bilbatteri till samma typ av ström som finns i elnätet.
Läs mer om nödströmsutrustning i vår publikation "Värme i villan vid el- och värmeavbrott".
Läs mer om hur du kan förbereda dig inför ett elavbrott under rubriken ”När det blir elavbrott”. Där kan du även se hur fort olika typer av hus blir utkylda vid ett elavbrott.
Fördelar och nackdelar
+ låg arbetsinsats
- dyrt
- fossilt bränsle det vill säga inte förnybart
- miljöskadliga utsläpp