Luftvattenvärmepumpar

Nio av värmepumparna är testade år 2011 och tre är från åren 2006 till 2009. I testet har ingått att beräkna energibesparingen och årsvärmefaktorn för tre hus med olika energibehov, 15 000, 25 000 eller 35 000 kilowattimmar per år. När du tittar i tabellen så jämför bara siffrorna för det energibehov som bäst motsvarar ditt hus.

Tabellen finns i två nivåer, enkel och utökad. Vill du se hela testet väljer du utökad tabell.

Jämför årsvärmefaktorn och energibesparingen

Jämför du energibesparingen varierar den från 8 600 till 9 700 kilowattimmar per år för de testade luftvattenvärmepumparna på 7 till 8 kilowatt. För övriga effektstorlekar är skillnaderna mindre. Årsvärmefaktorn för samma värmepumpar varierar från 2,4 till 2,9. Det är ett mått på värmepumpssystemets effektivitet under ett helt år. Båda jämförelserna gäller för hus som har ett energibehov på 15 000 kilowattimmar per år.

För ett hus som har ett energibehov på 35 000 kilowattimmar per år ligger besparingen från 21 300 till 22 200 kilowattimmar per år, en skillnad på 900 kilowattimmar. Årsvärmefaktorn varierar från 2,6 till 2,7 mellan de testade värmepumparna. I jämförelsen ingår bara värmepumpar i effektstorlekar från 9 kilowatt eller mer.

Både den beräknade energibesparingen och årsvärmefaktorn gäller för orter med en årsmedeltemperatur på +6°C.

Tänk på detta om du jämför värmepumpar med olika effektstorlek

Det skiljer mycket i effektstorlek mellan de testade värmepumparna som kan delas in i två storlekar, 7-8 kilowatt, 9-10 kilowatt. Värmepumparna med höga effekter har en viss fördel jämfört med värmepumpar med lägre effekter i hus med ett energibehov på 15 000 kilowattimmar per år.  Besparingen ökar, men i praktiken är det ofta inte lönsamt att välja en värmepump med onödigt hög effekt då den normalt kostar mer. De flesta tillverkare har värmepumpar i olika effektstorlekar. Precis som väntat visar testresultaten att värmepumparna med låga effekter, mellan 7 och 8 kilowatt inte är avsedda att värma hus med så stort energibehov som 35 000 kilowattimmar per år eftersom de måste gå in med el tidigare för att täcka behovet av värme och varmvatten. Tänk på detta om du jämför värmepumpar med olika effektstorlek.

Värmeeffekt och värmefaktor för specifika temperaturer

Väljer du den utökade tabellen kan du även se värmeeffekten och värmefaktorn vid fyra olika utomhustemperaturer och tre olika temperaturer på vattnet som går från värmepumpen till radiatorerna. Värmeeffekten visar hur hög effekt värmepumpen kan leverera vid en bestämd utomhustemperatur och med en viss temperatur på vattnet som går till radiatorerna. Här kan du se hur mycket effekt, det vill säga hur många kilowatt, som värmepumpen kan leverera vid utetemperaturer från +7°C till -15°C och med tre olika temperaturer på vattnet till radiatorerna, från +35°C till +55°C. Värmefaktorn, COP, är ett mått på värmepumpens effektivitet och visar hur mycket energi värmepumpen ger i förhållande till den el den förbrukar. COP är den engelska förkortningen för coefficient of performance. Detta värde ska inte förväxlas med årsvärmefaktorn som visar den genomsnittliga värmefaktorn över året för uppvärmningssystemet.

Testresultaten visar på begränsningar i tekniken

Vid en utomhustemperatur på +7°C var temperaturen på vattnet till radiatorerna inte riktigt +55°C för värmepumpen från Toshiba. Vid testet på -15°C och samma temperatur till radiatorerna startade inte värmepumpen, utan eltillsatsen fick gå på. Det betyder att energibesparingen inte har kunnat beräknas lika noga som för övriga testade modeller.

När testet på värmepumpen från CTC skulle starta konstaterades driftproblem och man bestämde sig för att byta ut den. Det exemplar som testades visade sig ha fabriksinställningar för som kallast -10°C utomhus. För att kunna testa denna enligt standard ställdes värmepumpen om till -15°C. För CTC, Daikin och Nibe var temperaturen från värmepumpen till radiatorerna något lägre än de +55°C, som provningsstandarden föreskriver. Temperaturavvikelsen var dock så liten att den inte på ett avgörande sätt har påverkat beräkningen av energibesparingen och årsvärmefaktorn som redovisas i tabellen.

På grund av ett fel i programvaran på det testade exemplaret av värmepumpen från Daikin blev den uppmätta effektiviteten vid 75 procent och 50 procent kompressoreffekt något lägre. Det har resulterat i att den beräknade årsvärmefaktorn och energibesparingen är lite lägre än den skulle ha varit om programvaran hade fungerat optimalt.   

Stora förluster för att få varmvatten för fler än hälften av värmepumparna

Testet visar att det finns stora skillnader i förlusterna, det vill säga den elenergi som används för att hålla tappvarmvattnet varmt när ingen spolar i kranar och duschar. Det finns värmepumpar som har tre till fyra gånger högre förluster än andra testade modeller. Som mest skiljer det 1 400 kilowattimmar per år i förluster mellan de testade luft-vattenvärmepumparna. Lägst förluster i detta test har Viessmann med 500 kilowattimmar per år, följt av Thermia Atec HP 11 med 600 kilowattimmar och Daikin med 650 kilowattimmar. De lägre förlusterna beror bland annat på att varmvattenberedarna är väl isolerade.

Den högst uppmätta förlusten har Bosch med 1 900 kilowattimmar per år, vilket i alla fall delvis beror på att cirkulationspumpen går hela tiden. Framtida krav på ekodesign och energimärkning innebär att värmepumparna måste deklarera förlusterna vid varmvattenberedning och på sikt minska dessa.

Värmefaktor visar varmvattenberedarens effektivitet

Det finns även en värmefaktor för hur effektivt värmepumpen producerar varmvatten till kranar och duschar när huset inte behöver värmas. Här varierar värmefaktorn från som lägst 2,3 upp till 3,3 för de testade modellerna. Värmefaktorn påverkas till stor del av hur varmt vattnet är. Ju lägre temperatur på vattnet i tanken desto högre blir värmefaktorn. Dessa värden är uppmätta enligt internationell standard vid en temperatur utomhus på +7°C och det betyder att du får räkna med att de inte är lika effektiva när det är kallt ute.

Temperaturen och volymen avgör hur mycket vatten du får

Temperaturen på varmvattnet har mätts upp och ju varmare vatten värmepumpen producerar och ju större volym som varmvattenberedaren har, desto mer 40-gradigt vatten kan du få ut. Detta har mätts upp med tillverkarens inställningar och utan något tillskott av el. CTC har en annan teknisk lösning för sin produktion av varmvatten, för att få mer än 81 liter som testresultatet visar krävs att elen går på. 

I tabellen framgår även temperaturerna i varmvattenberedaren. Den är som lägst omkring 46°C och som högst mellan +61°C och +67°C för de testade luftvattenvärmepumparna.  

Det går att minska bullret

Ljudeffektnivån som visar hur mycket luftvattenvärmepumpen bullrar utomhus har mätts upp, den är som lägst 56 dB(A), för värmepumpen från IVT och som högst 71 dB(A) för Sirius som testades i mars 2007. Det är en skillnad på 15 decibel och en skillnad på 10 decibel uppfattas som en fördubbling. Testet visar att det finns några luftvattenvärmepumpar som bullrar mer än en luftluftvärmepump där ljudeffektnivån ligger mellan 60-65 dB(A). Det är inte bara antal decibel, utan ljudets karaktär har också betydelse för om det upplevs som störande eller inte. Ljudeffektnivån har mätts upp med maximal fläkthastighet, vid en utomhustemperatur på +7°C och en temperatur på vattnet till radiatorerna på +35°C. Vid kallare väderlek kan bullret öka eftersom kompressorn går på full effekt.

Att det är stora skillnader i buller visar att det finns tekniska möjligheter för företagen att till rimliga kostnader sänka ljudet. När det blir obligatorisk energimärkning av luftvattenvärmepumpar så kommer bullret att redovisas på märketiketten vilket underlättar för dig när du ska jämföra mellan olika modeller.

Fem bruksanvisningar får bra omdöme

För fem av värmepumparna har bruksanvisningen fått omdömet bra, dessa är Euronom, IVT och de båda modellerna från Thermia samt Viessmann. Några av de andra har brister, som att viktig information saknas eller att den är svåröverskådlig. Det kan vara separata bruksanvisningar för utomhusdelen inomhusdelen och styrenheten och då saknas en beskrivning för hela systemet. Det förekommer också att tillverkare blandar skötselanvisningar riktade till användaren med instruktioner till en professionell installatör.

Värmeväxlaren till radiatorerna kan sitta inne eller ute

Värmeväxlaren kan antingen sitta i inomhusdelen eller i utomhusdelen på värmepumpen. Sju av de testade luftvattenvärmepumparna har värmeväxlaren utomhus, vilket kan bidra till att energiförlusterna ökar. Om du har otur och det blir strömavbrott när det är kallt ute finns det dessutom risk att vattnet till radiatorerna (elementen) fryser.

Värmekabel för att avrostningsvattnet ska rinna bort från bottenplattan

Vintertid avfrostas värmepumpen regelbundet och det vatten som då bildas samlas upp i bottenplattan på utomhusdelen. Några av de testade luft-vattenvärmepumparna har en elkabel som värmer upp bottenplattan så att vattnet inte ska frysa på nytt utan rinna bort från bottenplattan. Detta ökar elanvändningen, men det är nödvändigt för att värmepumpen ska fungera vid låga utomhustemperaturer. Det finns andra lösningar som inte behöver någon elektrisk värmekabel.

Köldmedier

Av den utökade tabellen framgår också vilket köldmedium som värmepumpen använder. Detta har dock inte ingått som en del utav testet utan är tillverkarens egen uppgift. Köldmediet behövs för att värmepumpen ska kunna producera och transportera värmen. Köldmedierna har ingen påverkan på ozonlagret, men kan bidra till växthuseffekten om de skulle läcka ut. Läs mer om olika köldmedier i ”Bra att veta om luft-vattenvärmepumpar”.

Tillverkarens uppgift om lägsta utomhustemperatur

Alla värmepumparna har testats enligt internationell standard för provningar till som kallast -15°C. I tabellen finns också en uppgift från tillverkaren om vilken temperatur deras värmepump ska klara av som lägst. Även för CTC som levererades med fabriksinställningar ner till -10°C har tillverkaren uppgivit att den ska klara -15°C. 

Webbadresser för kontaktuppgifter

Webbadress, adressen till tillverkarens eller generalagentens egen webbplats där du hittar kontaktuppgifter.

Diagram och tabeller testresultat 

Årsvärmefaktor för luftvattenvärmepumpar i hus med olika energibehov (öppnas i nytt fönster)

Ljudeffektnivå dB(A) (öppnas i nytt fönster)

Förluster vid varmvattenberedning kWh/år (öppnas i nytt fönster)