dcsimg

Solcellssystem (2010)

Energimyndighetens Testlab har under ett år följt åtta nätanslutna solcellssystem med en toppeffekt mellan 720 och 1 260 Watt. En tidigare halvtidsavstämning från sommarmånaderna visade att systemen håller en hög och jämn kvalitet, men att det är svårt att få lönsamhet utan statligt stöd.

Inget av de åtta solcellssystemen får ekonomin att gå ihop utan solcellsstödet. Med stödet återbetalar sig investeringen, dock under förutsättning att solcellerna uppnår en livslängd på 25 år. 

De tre vanligaste typerna av solceller finns alla respresenterade i testet. Sex system har moduler med monokristallina celler, ett har polykristallina och ett har solceller som bygger på tunnfilmsteknik med amorft kisel.

De testade solcellssystemen har en toppeffekt mellan 720 och 1 260 Watt och verkningsgraden varierar från 73 till 83 procent. Under ett normalår beräknas de testade solcellsystemen producera mellan 658 och 1 180 kilowattimmar el. 

Tufft test i snö och kyla

Den snörika och hårda vintern år 2009-2010 har erbjudit goda möjligheter att studera hur snö, frost och is påverkar solcellerna. Utbytet under perioden november till januari var i stort sett obefintligt. Sett över ett helt år står solelen under årets mörkaste månader bara för 5 procent av årsproduktionen. Testet visar att när solcellerna är helt snötäckta ger de ingen el.

I tabellen kan du se hur mycket el varje solcellsystem ger under en enda solig dag i mars, juni, september och november. Det redovisade värdet är ett snitt för alla soliga dagar just den månaden år 2009 eller år 2010. I november var det snöfritt på testplatsen. 

El även i mars

I mars hade solcellerna ett tunt snölager som smälte under dagen. Solpanelen från Schueco befriade sig snabbare från snötäcket än de övriga modellerna. Detta resulterade i att den solpanelen kunde ge nästan lika mycket el en solig marsdag, 5,2 kWh, som under en solig junidag, 5,8 kWh. För de andra solcellerna är skillnaderna större, se tabellen, men när snön väl smält från dem visar det sig att även de kan ge nästan lika mycket el en dag i mars som en dag i juni. 

Heta solcellsmoduler minskar utbytet

En sommardag då lufttemperaturen varierar mellan 15 grader på morgonen och 30 grader mitt på dagen kan temperaturen på solcellsmodulerna vara så hög som 50 grader och då tappar samtliga kiselsolceller två till tre procent i verkningsgrad, jämfört med en dag med lufttemperatur på minus 5 grader. Här är det viktigt att solcellerna installeras rätt så att luften kan passera fritt mellan taket och modulerna och kyla ner dem. Testet visar att tunnfilmssolcellen inte tappar i verkningsgrad så som kiselsolcellerna gör under dessa förhållanden.

Höstsol jämfört med sommarsol

Samtliga åtta solcellsystem ger nästan lika mycket el under en solig höstdag i september som under en solig sommardag i juni.

Alla producerar el av godtagbar kvalitet

Testet visar att alla solcellssystem producerar el av god kvalitet. Ett mått på elkvalitet är strömdistortion (THD) som mäts i procent. Testresultaten ligger i samtliga fall under 30 procent vilket är en godtagbar elkvalitet i små solcellsanläggningar.

Generellt har solcellssystemen fungerat bra under hela testet. Växelriktaren från Schueco visade sig dock ha ett fel som medförde en onormalt hög egenförbrukning då den går in i så kallad ”sleep mode”. Ytterligare två växelriktare av samma typ finns på andra solcellssystem i testet och dessa har fungerat utan problem.

Toppeffekten har mätts upp två gånger

Toppeffekten har mätts upp vid två tillfällen, i början och i slutet av teståret. Resultaten visar att toppeffekten vid de två mätningarna är den samma, utom för solcellssystemet från Glacell AB som har tappat 5 procent. Det är det enda systemet i testet som bygger på tunnfilmsteknik och resultatet är väntat eftersom det är normalt för denna teknik att tappa i toppeffekt. Enligt tillverkaren kommer toppeffekten att minska med 10 procent under systemets livslängd, vilket de också har tagit hänsyn till när de uppger vilken toppeffekt systemet har.

Varierande kvalitet på montagestativ

När det gäller montage av systemen är det inte så mycket som skiljer systemen åt. Kvaliteten på montagestativ varierar dock en del, från skräddarsydda ramar i aluminium och rostfritt till standardprofiler i galvaniserat stål. Montagelösningarna och konstruktionen för stativen från Schueco och ExoTech ger vid en enkel jämförelse ett mer genomarbetat intryck än de övriga.

… liksom på bruksanvisningar

Vid en genomgång visar det sig att det är bara Switchpower som har både bruksanvisning och monteringsanvisningar på svenska. Gridcon och NAPS har svensk bruksanvisning, medan övriga saknar dokumentation på svenska.

Testlab 016-544 2000
Dela med andra:

Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem.

Besök:

Kungsgatan 43


Post: Box 310, 631 04 Eskilstuna

Fakturor:

Statens energimyndighet FE 8 838 73 Frösön

Telefon: 016-544 20 00
Fax: 016-544 20 99
Organisationsnr: 202100-5000

Allt material på vår webbplats skyddas enligt upphovsrätten. Materialet får inte användas utan vårt tillstånd.