EU föreslår ny energistrategi till 2020
Högre energieffektivitet, en helt integrerad energimarknad och ökat ledarskap inom teknik och utveckling på energiområdet är några av målen i EU:s nya energistrategi som presenterades i början av november 2010. Strategin omfattar åren fram till 2020.
EU-kommissionens förslag kallas "Energy 2020 - A strategy for competitive, sustainable and secure energy". Strategin ska diskuteras på energiministermötet i december och målet är att den ska antas på vårtoppmötet i mars 2011.
Följande fem prioriterade områden pekas ut:
• Uppnå ett energieffektivt Europa
• Skapa en helt integrerad pan-Europeisk energimarknad
• Stärka konsumenterna och garantera en trygg och säker energiförsörjning
• Vidareutveckla det europeiska ledarskapet inom teknik och utveckling på energiområdet
• Stärka den externa dimensionen av EU:s energimarknad (relation till tredje land)
Inom varje prioriterat område finns förslag på åtgärder. Dit hör förbättringar av den inre marknadens funktion, investeringar i produktionskapacitet och infrastruktur, realisering av potentialen för energieffektivisering inom olika sektorer, främst transport och byggsektorn.
Enligt strategin räcker inte nuvarande åtgärder för att uppnå 20/20/20-målen till 2020. Dessutom behövs ytterligare insatser för att bana vägen för målet om 80-95% minskade utsläpp av växthusgaser till 2050.
Övergripande 2020-strategi
Resurseffektivitet, effektiv energianvändning och gröna jobb är viktiga element i EU:s nya 2020-strategi som presenterades av kommissonen den 3 mars 2010. Till skillnad från Lissabonstrategin, som hade ett stort antal mål, fokuserar 2020-strategin på fem mätbara mål inom följande områden:
-Sysselsättning
-Forskning och innovation - 3% av BNP
-Klimat och energi -20/20/20-målen ska nås
-Utbildning
-Fattigdomsbekämpning
För klimat och energi bekräftas 20/20/20-målen. De innebär att Eu ska uppnå 20% förnybar energi, 20% mindre utsläpp av växthusgaser och 20% energieffektivisering fram till år till 2020. För forskning och innovation är målet att 3% av BNP ska utnyttjas för detta ändamål.
Till varje område hör konkreta förslag i form av ”flaggskeppsinitiativ”. Inom energiområdet innebär detta bland annat satsningar inom infrastruktur och smarta nät, åtgärder för förbättrad energieffektivitet och en grönare transportsektor. Inom forskning och innovation betonas att mer fokus ska läggas på forskning kopplat till klimat, energi och resurseffektivitet.
Nästa steg är att olika rådsformationer diskuterar strategin - Energiministrarna diskuterar de energirelaterade delarna på rådsmötet den 12 mars - därefter tas det på Europeiska rådet den 15-16 mars och målet är att strategin ska godkännas av statscheferna på Europeiska rådet i juni.
Se även kommissionens pressmeddelande. Ladda ner strategin "Europe 2020" till höger.
Lissabonfördraget
Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Det ersätter det tidigare Nicefördraget som gällde från 2003. EU:s stats- och regeringschefer enades om det nya EU-fördraget under hösten år 2007. Sveriges riksdag sa ja till Lissabonfördraget i november 2008. Irlands folkomröstning om fördraget rum den 2 oktober 2009 resulterade i ett ja. Då den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus efter förhandlingar skrev på fördraget den 3 november 2009, kunde det börja gälla. Nya ordförande för EU och för Europeiska rådet
Efter förhandlingar mellan länder och partigrupper utsågs Herman van Rompuy till fast ordförande i Europeiska Rådet och Catherine Ashton till EU:s utrikesminister.
Lissabonfördraget har förändrat rollen som ordförande för EU. Den största skillnaden är att Europeiska Rådet och Utrikesministermötena leds av EU:s ständige ordförande respektive utrikesminister. Övriga rådsmöten och arbetsgrupperna leds som tidigare av det medlemsland som är ordförande.
Nya direktorat för energi och klimat
Utnämningen av den nya kommissionären för Energi, Günther Oettinger, och den nyinrättade kommissionären för klimat, Connie Hedegaard, ledde också till en del förändringar i EU-kommissionens organisation.
Ett nytt energidirektorat (DG ENER) har bildats, som omfattar energidelen av tidigare DG Energi och Transport (DG TREN). Desutom har ett helt nytt klimatdirektorat skapats (DG CLIM) där man samlat det klimatarbete som tidigare fanns på miljödirektoratet.
Ny generaldirektör för energidirektoratet är Philip Lowe, engelsman som tidigare var generaldirektör för DG Konkurrenskraft. På klimatdirektoratet har Jos Delbeke, en belgare som tidigare var hög chef på miljödirektoratet, utsetts till generaldirektör.
Spanskt ordförandeskap
Den 1 januari 2010 lämnade Sverige över ordförandeskapet i EU till Spanien. Det spanska ordförandeskapet kommer bland annat att prioritera det praktiska genomförandet av Lissabonfördraget och uppbyggnaden av EU:s nya utrikestjänst. Spanien kommer även leda att arbetet med att ta fram en ny strategi för tillväxt och sysselsättning som ska ersätta den nuvarande Lissabonstrategin efter 2010.
Det spanska ordförandeskapet är det första som fullt ut arbetar efter Lissabonfördragets bestämmelser. Det innebär bland annat att Europeiska rådet inte leds av Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero utan av den faste ordföranden Herman van Rompuy.
Spanien ingår i en trio med Belgien (ordförande hösten 2010) och Ungern (ordförande våren 2011). Därefter följer Polen, Danmark och Cypern. Nästa gång det är Sveriges tur att vara ordförande för EU är 2023.
Andra nya kommissionärer
Under början av 2010 höll Europaparlamentets utskott utfrågningar av de nominerade kandidaterna till de 26 posterna som kommissionärer. Svenska Cecilia Malmström frågades ut i Europaparlamentet den 19 januari. Malmström blir EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor.
Efter Europaparlamentets godkännande utser Europeiska rådet formellt den nya EU-kommissionen. Kommissionen tillträdde den 10 februari och dess mandatperiod sträcker sig fram till den 31 oktober 2014.
Ny kommissionär för forskning är irländskan Máire Geoghegan-Quinn, fd minister och numera medlem i European Court of Auditors.
Kommissionär för miljöfrågor är den fd forskningskommissionären, Janez Potočnik från Slovenien.
