Bröd eller bränsle på åkerjorden

Christina Engfeldt från FAO, Food and agriculture organization beskriver en värld där nästan en miljard människor svälter, framför allt i Afrika, men det största antalet hungriga finns i Kina och Indien.

- Höga priser på biobränslen har drivit upp priserna på livsmedel. När jordbruksmark används för energigrödor, skapar det hunger, säger Christina Engfeldt.

- Idag är 11 procent av jordens yta odlingsbar och den är svår att utöka. Ska vi i väst låta 800 miljoner bilar rulla på biobränsle för att vi ska ha gott miljösamvete, istället för att stilla hunger, frågar Christina Engfeldt.

Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen menar att det inte är biobränslena som driver upp matpriserna, utan den stora boven är vår stora konsumtion av kött.

- Om vi äter mindre kött, minskar vi samtidigt metanutsläppen och frigör mark som nu används för foderproduktion, säger Svante Axelsson.

I diskussionen om drivmedel är det viktigt att vi inte räknar med att ersätta bensin med biobränslen rakt av. Bränsleanvändningen måste minska, både genom snålare bilar och minskad trafik.

- Ett bra sätt är att använda koldioxidskatt, så att det som är oönskat blir dyrare. Etanol är förstås bättre än bensin och diesel, säger Svante Axelsson.

Det håller inte Björn Gillberg från Värmlandsmetanol med om.

- Det pågår en kamp mellan drivmedel och mat som världen bara sett början på. Etanol är gjort av jordbruksgrödor och det finns inte utrymme att också odla biobränslen. Världens åkermark ska gå till foder och mat.

- Men i Sverige har vi skog, säger Gillberg, 23 miljoner hektar skog. Där har vi den biomassa som behövs för att driva våra bilar. Skogstillväxten är god, vad än skogsindustrin säger. Nu drar den elintensiva massaproduktionen ner och där skulle det fungera bra att tillverka fordonsbränsle i stället.

Per Carstedt från SEKAB, Svensk etanolkemi AB menar att det tidigare har funnits ett stort motstånd inom skogsindustrin, men på senare år har den börjat se miljömöjligheterna på ett nytt sätt.

- Sverige har stor kunskap och det är viktigare att vi exporterar kunskap och teknik än själva bioenergin, säger Per Carstedt.

Erik Herland, Lantmännen Energi tycker att fokus hela tiden riktas mot att biobränslen tar mark från livsmedelsproduktion.
 
- Varför är det ingen som ifrågasätter att vi bygger vägar och golfbanor på vår bästa odlingsmark eller att vi använder stora arealer till kaffe och tobak som är onyttigt?

Christina Engfeldt anser inte att vi kan ta ut mer ur våra ekosystem, eftersom vi redan utnyttjar jorden för hårt.

- Den första prioriteten är mat. Om vi lägger beslag på alla tillgångar och stoppar dem i biltanken, då är det nykolonialism, säger Christina Engfeldt.

Svante Axelsson tycker inte att läget behöver beskrivas så statiskt. Vi kan få ett mer levande klot och mer levande ekosystem om vi odlar på rätt sätt. Bönder i Etiopien som går över till ekologisk odling får 20 gånger större skördar än tidigare, berättar han.

- Är budskapet att vi ska lägga av med bananer och kaffe? Nej, tvärtom. Vi ska handla av fattiga bönder och betala bra för deras produkter. Det stimulerar jordbruket i Afrika som nu ligger för fäfot och samtidigt ger vi bonden rimliga livsvillkor.

Per Carlstedt från SEKAB ser också hur bönder i Moçambique och Tanzania med modern teknik kan få ut tre gånger mer mat från den mark de odlar idag.

- Om de får tillgång till teknik och kunskap kan de öka sin livsmedelsproduktion och samtidigt få bort världen från oljeberoendet. Att få tillgång till marknaden för biobränslen är den största möjligheten för Afrika på hundra år.

Björn Gillberg tycker att Sverige ska ha produktionen av biobränslen inom landet och då använda råvaran från skogen och inte importera etanol.

- I en svältande värld kan vi inte producera biodrivmedel på åkermark. Sverige har skogsarealer som nästan inga andra länder har, men okunniga politiker har istället valt att satsa på etanol.

Men Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen tycker att tanken om självförsörjning är egoistisk.

- Vi ska handla med fattiga länder för att förändra världen och vi ska handla rättvist, menar han.

I slutet av debatten ifrågasatte Magnus Nilsson från European Federation for transport and environment, själva debattämnet.

- Vi pratar för mycket om drivmedel. Istället behöver vi diskutera det faktum att vi måste byta transportsystem helt för att få ner energianvändningen i samhället. Varför är det ingen som stoppar alla nya vräkiga köpcentra som kommunerna tävlar med varandra om och som tvingar oss att köra onödiga omvägar?

- Det är viktigare att använda mindre energi, än annan energi, konstaterar Magnus Nilsson som en slutpoäng för hela debatten.

Foto: Suzanne Durkfelt