Elintensiv industri tjänar på vindkraft

I Nils Lundgrens och Marian Radetzkis debattartikeln om vindkraft (DI 2/2) finns så många faktafel och felaktiga beräkningar att den måste bemötas.

Vindkraften gynnas i Sverige av elcertifikatsystemet, eftersom vindkraft är det billigaste sättet att få ny förnybar el och därmed uppfylla EU:s mål.

Av de 25 årliga nya TWh el som systemet ska producera förväntas ca tolv årliga TWh komma från vindkraftverk. Dessa verk kan under maximalt 15 år få elcertifikat. Värdet av dessa finns noterade på marknadsplatser med priser fram till 2016. Priserna ligger under 25 öre/kWh i dagens penningvärde. Kostnaderna för vindkraftverk och priset på elcertifikat har hittills sjunkit. Även om man antar att värdet av certifikaten i dagens penningvärde ligger kvar på dagens nivå blir det totala värdet av alla certifikat till vindkraftverk bara 45 miljarder fram till 2035.

För hushållskunderna betyder systemet att de får betala certifikat för en liten del av den el de köper, men samtidigt att det ökade utbudet av el sänker priset på all el vi betalar. Det är svårt att beräkna nettoeffekten, men det är inte orimligt att det faktiskt blir en sänkt totalkostnad.  För den elintensiva industri som inte behöver köpa certifikat är systemet enbart en fördel. För ägarna av stora vatten-, fossil- och kärnkraftverk är det en nackdel eftersom elpriset hålls på en konstlat låg nivå. Detta missgynnar också energieffektivisering.

Med fel siffror, fel räknesätt och sammanblandningar döljs dessa effekter i artikeln.

En viktig fråga som Radetzki och Lundgren tror sig ha ett svar på är att det blir billigare att bygga ny kärnkraft än att bygga ut vindkraften. Det självsäkra, men grundlösa, antagandet att nya reaktorer är billigare är svårt att förstå. De senast färdigställda reaktorerna i Europa och USA var mycket försenade och betydligt dyrare än vad skribenterna hävdar. De projekt som pågår i Europa: Mochovce, Belene, Olkiluoto och Flamanville, är också försenade och ser ut att bli betydligt dyrare än beräknat. De flesta har pågått sedan 1980-talet. Det enda bygget som pågår i USA påbörjades 1972.

Investeringen i vindkraft per årligt producerad kWh är i Sverige cirka 6 kronor. Det är svårt att hitta ett billigare alternativ om man inte använder fossila bränslen.

Kina och Korea har byggt reaktorer som tycks ekonomiskt mer rimliga än västvärldens. Men Kina byggde mer än 16 GW vindkraft 2010, medan hela världen startade mindre än 4 GW kärnkraft samma år. I Europa installerades 12 GW solceller. I Europa står vindkraften nu för 10 procent av den installerade effekten och för 5 procent av elproduktionen.

Det är svårt att se det som ett sabotage mot elförsörjningen att försöka hänga med i Kinas och Europas satsning på prispressande ny elproduktion med vindkraft.