I en ny rapport analyserar Energimyndigheten möjligheter och begränsningar med samarbetsmekanismerna i EU:s direktiv om förnybar energi. Myndigheten har också analyserat hur en användning av mekanismerna påverkar elcertifikatsystemet.
Rapporten är en del i ett regeringsuppdrag som omfattar en översyn av elcertifikatsystemet.
För Sveriges del innebär förnybartdirektivet att förnybara energikällor ska stå för minst 49 procent av landets energianvändning år 2020. För hela EU ska andelen förnybar energi vara 20 procent. Samarbetsmekanismerna innebär en flexibilitet i EU-ländernas arbeten med att uppnå sina nationella åtaganden. En EU-medlemsstat kan ingå avtal med en annan medlemsstat och köpa eller sälja ett förnybart värde i förhållande till den egna statens åtagande. Genom ett aktivt arbete med mekanismerna kan EU:s mål nås till en lägre kostnad.
Ökad sysselsättning är en av möjligheterna
Enligt Energimyndigheten kan mekanismerna leda till tillväxt och ökad sysselsättning i Sverige i den del av energibranschen som handlar om förnybar energi. Sverige kan bli ett säljarland av förnybara värden.
- Att Sverige säljer ett förnybart värde kan bidra till större affärsmöjligheter. En ökad produktion av exempelvis förnybar el kan göra att ett företag som etablerar och driver förnybar elproduktion får en större marknad. Det skapar också arbetstillfällen för att bygga och driva anläggningarna, säger Karin Sahlin, handläggare på Energimyndigheten.
Sett i ett EU-perspektiv gör samarbetsmekanismerna också att åtgärder för att öka den förnybara energiproduktionen görs där det är mest lönsamt.
Efterfrågan på det förnybara värdet är osäker
Energimyndigheten ser också begräsningar med förnybartdirektivets mekanismer. Till exempel är efterfrågan på det förnybara värdet osäker.
- Det är svårt att bedöma hur medlemsstaterna kommer att värdera inköp av förnybar energi i förhållande till att göra åtgärder i det egna landet, menar Karin Sahlin.
- Tiden inom vilken samarbetsmekanismerna kan verka är dessutom kort. Ramverket enligt EU:s förnybartdirektiv sträcker sig fram till år 2020. Om inte en marknad för förnybara värden kommer igång de inledande åren kan periodens längd innebära en begränsning för denna marknad. Regeringen bör därför snarast återkomma med riktlinjer för det fortsatta arbetet.
Mekanismerna kommer att påverka marknaden för elcertifikat
En annan viktig del i Energimyndighetens uppdrag har varit att analysera hur mekanismerna för samarbete kan verka parallellt med elcertifikatsystemet.
- Vi konstaterar att en användning av mekanismerna för samarbete i elsektorn kommer att påverka marknaden för elcertifikat, säger Karin Sahlin.
- Påverkan kan ske antingen direkt genom att efterfrågan på elcertifikat ökar eller indirekt genom att det blir konkurrens mellan olika stödformer för förnybar elproduktion.
Regeringens strategi bör koordineras med innehållet i förhandlingarna om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem
Sedan en tid tillbaka förs diskussioner på regeringsnivå med Norge om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystemet. Enligt Energimyndigheten bör möjligheten att arbeta med samarbetsmekanismernas tas in i förhandlingsarbetet med Norge för att skapa en gemensam position.
En fortsatt analys av konsekvenserna är viktig
Energimyndigheten konstaterar slutligen att effekterna av att använda samarbetsmekanismerna bör analyseras vidare. Den fortsatta analysen bör omfatta effekter på elmarknaden och elcertifikatmarknaden. Analysen ska också beskriva hur olika aktörer påverkas.
Fakta: Samarbetsmekanismern
Statistisk överföring
Medlemsstaterna får enas om att en bestämd mängd energi överförs mellan två medlemsstater. En statistisk överföring får inte innebära att det nationella målet för den medlemsstat som gör överföringen inte nås.
Gemensamma projekt mellan medlemsstater
Gemensamma projekt kan omfatta el, värme eller kyla och inbegriper privata aktörer. En medlemsstat finansierar delar av en åtgärd (ett projekt) i en annan medlemsstat. Avtalet mellan staterna reglerar hur stor del av förnybartvärdet som sedan ska adderas till det land som bidragit med stödet.
Gemensamma styrmedel
Medlemsstaterna kan på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem utan att det påverkar storleken på det nationella åtagandet.
Gemensamma projekt med tredjeländer
En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett tredjeland eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara källor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer.
