Förslag i stormen Gudruns kölvatten - Så ska elnäten bli säkrare:

Inga elavbrott ska annat än i undantagsfall vara över 24 timmar. Alla kunder ska få ersättning vid strömavbrott som varat över 12 timmar. Nätföretagen ska göra risk- och sårbarhetsanalyser samt förbättra informationen till kunderna. Sådana bestämmelser bör införas i ellagen. Det och tio andra förslag ingår i rapporten ”En leveranssäker elöverföring”, som på fredagen överlämnades till miljö- och samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin av Energimarknadsinspektionen vid Energimyndigheten.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ner längst ned på denna sida.

– Vår bedömning är att om förslagen genomförs så kommer kvalitén att höjas framför allt i landsbygdsnäten, vilket är nödvändigt med facit i hand efter stormen ”Gudrun”. De åtgärder vi föreslår blir lagstadgade. Om ett avbrott inträffar kommer kunderna att få bättre kompensation, och nätföretagen blir skyldiga att informera mer om kundernas rättigheter.
Det säger Energimarknadsinspektionens chef Håkan Heden i en kommentar.

– Åtgärderna är krävande för nätföretagen, men enligt vår uppfattning realistiska. Omfattande elavbrott innebär stora olägenheter för hushåll och näringsidkare förorsakar stora kostnader för samhällsekonomin. Arbetet med att förbättra elnäten måste forceras, säger Håkan Heden.

Rapportens 14 förslag i korthet:

1. En miniminivå för elnätens kvalitet läggs fast. Inga elkunder ska behöva ha avbrott som är längre än 24 timmar. Kommande stormar, liknande Gudrun, utgör inga undantag, däremot krig, terrorhandlingar, och naturkatastrofer såsom jordbävningar, jordskred och isstormar.
2. Nätbolagen ska ge schablonersättningar till såväl hushållskunder som näringsidkare, med start från 12 timmars avbrott. Ersättningen blir lag. Den kommer att vara högre och ha färre undantag än de frivilliga ersättningar som vissa nätbolag har i dag.
3. Energimarknadsinspektionen ska ta större hänsyn till nätens kvalitet när nättarifferna granskas. Nätföretag med få avbrott ska även fortsättningsvis ha rätt att ta ut högre nättariffer än de med många avbrott.
4. Nätföretagen ska ha risk- och sårbarhetsanalyser för sina nät. De ska kunna visa upp en organisation som är effektiv vid omfattande avbrott.
5. Nätbolagen ska klassificera sina kunder för att visa vilken kvalitet den enskilda kundens elöverföring har.
6. Nätbolagen ska ha åtgärdsplaner för att bygga bort dåliga nät. Berörda kunder ska informeras om åtgärdsplanerna. Förbättringar i näten ska leda till att miniminivån på 24 timmar kan hållas.
7. Nätföretagen ska en gång per år skriftligen informera sina kunder om deras rättigheter till schablonersättning och skadestånd enligt ellagen.
8. För nätkunder som är samhällsviktiga vid svåra påfrestningar bör brister och åtgärder diskuteras och tas fram i samarbete mellan nätföretag och nätkunder.
9. Alla luftledningar som har en spänning över 25 kV ska bli brott- och trädsäkra.
10. Energimarknadsinspektionen öppnar för att beakta om jordkabel finns när inspektionen beslutar om koncessioner.
11. Nätföretagens möjligheter att använda reservkraft ökar. Utöver dagens mobila reservkraft föreslås även fast reservkraft bli tillåten.
12. Energimarknadsinspektionen övervakar att de nya kraven följs med ellagens möjligheter till förelägganden och viten.
13. Vid mycket långa avbrott kan möjligheten till särskild förvaltning (tvångsförvaltning) enligt nuvarande regler användas.
14. Energimarknadsinspektionen föreslår att regeringen utreder om dagens specialregler för konsumenter i ellagen om kontrollansvar vid skadestånd vid elavbrott kan utsträckas till att också gälla näringsidkare.

Bakgrund
Efter det svåra ovädret i januari 2005 uppdrog regeringen den 3 februari 2005 till Energimarknadsinspektionen vid Energimyndigheten att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäkrare elöverföring. Uppdraget innefattade att:

• Redovisa hur stormen påverkade elförsörjningen och hur återuppbyggnaden av näten har fungerat
• Lämna förslag till funktionskrav, som ska ställas på eldistributionen för att säkerställa att den sker med driftsäkra nät och vilket regelverk som behövs för att säkerställa att nätföretagen efterlever de nya funktionskraven. I detta ligger även att överväga om, och i så fall hur, nätföretagen ska utföra risk- och sårbarhetsanalyser samt hur de ska rapportera elavbrott
• Föreslå regler för ersättning till nätkunder som drabbas av långvariga elavbrott
• Ge förslag till skärpning av lagen om tvångsförvaltning av de nätföretag som inte kan säkerställa att eldistributionen sker med ett driftsäkert nät
• Föreslå nya regler för återkallande av koncession för nätföretag som missköter driftsäkerheten.

I den avlämnade rapporten redovisas huvuddelen av uppdraget. Den del som gäller återkallande av koncession ska enligt uppdraget rapporteras senast den 30 oktober 2005.

En referensgrupp med representanter för nätkunder, nätföretag och myndigheter har lämnat synpunkter på förslagen vid tre sammanträden. Utredningsarbetet har också diskuterats i en workshop med deltagande av ett fyrtiotal personer från ett brett spektrum av företag, organisationer och myndigheter.

Högst 24 timmars avbrott
Energimarknadsinspektionen anser att ett rimligt funktionskrav för nätföretagen ska vara att inget elavbrott, annat än i rena undantagsfall, reglerat genom så kallat kontrollansvar, ska överstiga 24 timmar. Inspektionen föreslår att ett sådant krav införs i ellagen. De nätföretag som inte redan idag uppfyller funktionskravet ska göra det senast den 1 januari 2011. Investeringskostnaden för att klara funktionskravet beräknas uppgå till 19 miljarder kronor, varav 12 miljarder fram till 2010 och resterande belopp under de närmast följande åren.

Tekniskt krav införs
Ett tekniskt krav bör införas som innebär att brott- och trädsäkra ledningar krävs för alla luftledningar med en spänning över 25 kV. Det nya kravet bör även omfatta luftledningar med lägre spänning i de fall dessa försörjer ett annat nätföretags distributionsområde, som drivs med stöd av nätkoncession för område. Krav på brott- och trädsäkra ledningar bör dessutom gälla för luftledningar som är anslutna till produktions­anläggningar med en spänning som överstiger 15 kV.

Skyldighet att betala ersättning
Energimarknadsinspektionen föreslår att avbrottsersättningen ska regleras i ellagen och att nätföretagen ska vara skyldiga att betala en schabloniserad ersättning till de nätkunder som har haft avbrott mer än 12 timmar. Avbrottsersättningen ska utgå med 12,5 procent av den årliga nätavgiften för avbrott som varat i minst 12 timmar men mindre än 24 timmar. För varje ny 24-timmarsperiod därefter föreslås avbrottsersättningen uppgå till 25 procent av den årliga nätavgiften. En miniminivå för ersättningen bör dock vara 2 procent av prisbasbeloppet. För år 2005 innebär det cirka 800 kronor.

För exempelvis en lägenhetskund blir ersättningen 1 600 kronor vid ett avbrott på ett dygn och 3 000 kronor vid ett avbrott på tre dygn. En villakund med elvärme får cirka 2 000 kronor vid ett avbrott på ett dygn och närmare 5 000 kronor vid ett avbrott på tre dygn. För näringsidkare blir beloppen högre beroende på spänningsnivå. Ersättningen bör maximeras till tre års normal nättariff vid varje avbrottstillfälle. För en lägenhetskund kommer den maximala ersättningen därmed att uppgå till cirka 3 000 kronor, för en villaägare med elvärme till cirka 16 200 kronor och för en näringsidkare med en abonnerad effekt på 100 Ampère till cirka 87 000 kronor.

Bestämmelsen om avbrottsersättning ska inte inkräkta på eller försämra nätkundernas möjlighet att få skadestånd vid elavbrott utan utgöra ett tillägg till skadeståndsreglerna. Bestämmelsen föreslås gälla för både konsumenter och näringsidkare. Nätföretag ska vara skyldiga att betala avbrottsersättning om de inte kan visa att avbrottet beror på omständigheter utanför dess kontroll.

Kontrollansvar
Avbrottsersättningen ska förenas med ett så kallat kontrollansvar av samma innebörd som i ellagens bestämmelser om skadestånd till konsumenter. Händelser av exceptionell karaktär såsom krig och terrorhandlingar kan utgöra omständigheter utanför nätföretagets kontroll – likaså naturkatastrofer såsom jordbävningar, jordskred och isstormar. Väderhändelser som återkommer relativt ofta såsom åska, snöoväder eller stormar är emellertid endast i ytterst begränsade undantagsfall att betrakta som naturkatastrofer och sådana väderhändelser ska därför innefattas i nätföretagets kontrollsfär. Stormen Gudrun bör innefattas i kontrollsfären.

Nätnyttomodellen justeras
Med hänsyn till den betydelse som kvalitetsaspekten har vid bedömningen av en skälig nättariff avser Energimarknadsinspektionen att göra en justering i Nätnyttomodellen för att kvalitetsstyrningen ska få ökat genomslag. Inspektionen avser även att från och med år 2010 begära att nätföretagen ska dokumentera avbrott över tre minuter på kundnivå. Då blir det möjligt för Inspektionen att ta hänsyn till vilken typ av kunder som påverkats av ett avbrott och därmed att ge bättre styrsignaler vid tarifftillsynen.

Risk- och sårbarhetsanalyser
Risk- och sårbarhetsanalyser används inom många branscher för att systematiskt analysera olika risker och de negativa konsekvenser de kan få. Energimarknadsinspektionen föreslår att nätföretagen ska göra sådana analyser för sin elöverföring. Analyserna ska omfatta både de omständigheter som kan orsaka avbrott och konsekvenserna av avbrotten.

Klassificera kunder
Företagen ska vara skyldiga att införa ett system för att klassificera varje nätkunds överföringskvalitet. Nätföretaget ska även upprätta en årlig plan för att åtgärda de brister som finns i överföringskvaliteten. Planen ska redovisa vilka åtgärder som ska vidtas och när de ska genomföras. De nätkunder som berörs av åtgärder ska få information om detta och om vad åtgärdsplanen innebär för deras del av nätet. Det föreslås vidare att nätföretagen en gång per år skriftligen ska informera sina kunder om deras rättigheter enligt ellagen. För de nätkunder som anses samhällsviktiga vid svåra påfrestningar bör brister och åtgärder diskuteras och tas fram i samarbete mellan nätföretag och nätkunder.

Regelförenkling
Energimarknadsinspektionen kommer att godkänna höjd spänningsgräns för områdeskoncessioner för de fall jordkablar används. Förändringen i Inspektionens tillämpning av ellagens bestämmelse om nätkoncession för område syftar till att förenkla tillståndsgivningen så att nätföretagen ska kunna agera snabbare för att bygga robustare elnät.