Bioenergin viktig i arbetet för minskad klimatpåverkan

I omställningen till framtidens koldioxidneutrala energisystem kommer bioenergi att spela en allt viktigare roll, både nationellt och globalt.

Det går att öka bioenergiproduktionen väsentligt, men det gäller att använda resurserna på ett effektivt sätt och se till att utvecklingen inte krockar med andra miljömässiga och sociala faktorer. Det konstaterar Energimyndigheten i ”Energiutblick: Bioenergi – en viktig pusselbit i klimatfrågan”, som publiceras på torsdagen.

Energiutblick är det första numret i en planerad skriftserie från Energimyndigheten, där vi genomlyser ett aktuellt tema. Med denna skrift vill vi visa vår syn på dagens och framtidens viktigaste energirelaterade utmaningar. Våra bedömningar utgår från den kunskap myndigheten har i dagsläget. Det första numret tar upp ett högaktuellt ämne, bioenergi, som rätt använd kommer att få en betydande roll i kampen mot klimatförändringarna.

– Biobränslets roll i hållbar utveckling har en betydligt bredare innebörd än att det bidrar till energiförsörjningen. Energisektorn och andra samhällssektorer är ömsesidigt beroende av varandra. Energifrågan måste därför ses i ett bredare perspektiv än bara något som rör produktion, distribution och användning av energi, säger Generaldirektör Thomas Korsfeldt i en kommentar.

– För bioenergin handlar det om konkurrens med livsmedelsproduktion, annan användning av skogsprodukterna och marken och hur ansvarsfullt importen sker med hänsyn till förhållandena i exportländerna. Men omställningen av energisystemet ger också möjligheter till sysselsättningstillfällen, nya marknader och tillväxt genom bland annat export av produkter och kunnande, säger Korsfeldt.

Energimyndighetens bedömningar och ställningstaganden kring bioenergins roll i energisystemet kan sammanfattas i följande punkter:

- Klimatfrågan kräver ökad användning av bioenergi. Arbetet med att begränsa klimatförändringarna till acceptabla nivåer kommer att kräva kraftfulla åtgärder och en stor bredd i insatserna. Inom ramen för det globala klimatarbetet behöver Sverige och andra industriländer, på kort och medellång sikt, begränsa utsläppen mer än övriga länder. En effektiv användning av biobränslen är i kraftvärme eller energikombinat. För att använda bioenergin så effektivt som möjligt ska man ta tillvara den inneboende energin i bränslen i största möjliga utsträckning och undvika förluster. Då man ser på energisystemet i ett systemperspektiv är det bättre att samtidigt producera värme och elenergi än att producera dem var för sig.

- Transportsystemet behöver ställas om till en låg klimatpåverkan. Det finns flera tekniska lösningar för att minska transportsektorns utsläpp av klimatgaser. Hybridteknik (kombination av eldrift och förbränningsmotor i samma bil) kan ge energieffektiva personbilar, men kan också användas i vissa tunga transporter. Störst effektiviseringspotential finns i stadstrafik med många starter och stopp.

- Andra generationens biodrivmedel måste utvecklas. Dagens biodrivmedel, som utnyttjar spannmål eller oljeväxter som råvara, är i regel inte tillräckligt bra ur klimatsynpunkt, men de har ett värde i processen att påbörja en omställning av transportsektorn. Andra generationens biodrivmedel förväntas bli mer resurseffektiva och flexibla vad gäller råvara. El från bioenergi är miljövänligt och kostnadseffektivt. El som energibärare har många positiva egenskaper som kan utnyttjas för att minska den totala energianvändningen. Bioenergi erbjuder, tillsammans med vindkraft, goda möjligheter att i ett kort och medellångt tidsperspektiv öka mängden el från förnybara energikällor. Även vågkraft och längre fram även solceller är lovande energikällor.

- Klimatfrågan kräver ökad användning av bioenergi, men biobränslen är bara en del av lösningen. Bioenergi är en förnybar, men inte obegränsad resurs. För att bioenergi ska kunna göra största möjliga nytta måste den framtida utvecklingen baseras på fakta om hur användningen kan utvecklas på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt. Det förutsätter ett synsätt där energisystemet ses i en helhet där både energieffektivisering och andra förnybara energikällor inkluderas, liksom andra koldioxidneutrala tekniker.

- Bioenergianvändning ger mervärden. Biobränslen i form av biprodukter och avfallsprodukter från till exempel skogs- och jordbrukssektorn bör i allmänhet utnyttjas i första hand, de är också billigast. Det är normalt låga kostnader och miljöbelastningar för att ta vara på dem. Fleråriga energigrödor är billigare och miljövänligare än ettåriga jordbruksgrödor och kan komma att spela viktiga roller i ett uthålligt energisystem.

- Ekologisk och social uthållighet måste säkerställas. Flera forskningsprogram har kartlagt miljöeffekterna av biobränsleuttagen från våra svenska skogar och funnit att riskerna med sådana uttag är begränsade och kan undvikas med god kunskap. Vid odling av energigrödor måste hänsyn tas till miljöfrågorna och konflikter med livsmedelsproduktionen måste kunna hanteras.

Ladda ner "Energiutblick: Bioenergi - en viktig pusselbit i klimatfrågan".

Ytterligare information:

Generaldirektör Thomas Korsfeldt via pressekreterare Lennart Bodén, 070-260 70 36.

Projektledare Sara Bjursell 016-544 21 33.
 
 

Dela med andra:
Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem.
Besök: Kungsgatan 43
Box 310, 631 04 Eskilstuna
Fakturor: Statens energimyndighet
FE 8 833 26 Strömsund
Telefon: 016-544 20 00
Fax: 016-544 20 99
Organisationsnr: 202100-5000
Allt material på vår webbplats skyddas enligt upphovsrätten. Materialet får inte användas utan vårt tillstånd.