Sju av nio testade vedpannor för småhus har en verkningsgrad på 85 procent eller bättre när de kopplas till ackumulatortank. Som mest skiljer det 15 procent i effektivitet.

Energimyndigheten har testat nio vedpannor för småhus på den svenska marknaden. I testet har vi mätt upp vedpannornas effektivitet, som även kallas verkningsgrad, och utsläppen till miljön när pannorna går på full effekt. Dessutom har vi mätt vedpannornas effekt (storlek) och jämfört med tillverkarens egen uppgift.

Sju av nio vedpannor har 85 procents effektivitet eller bättre

Sju av de nio vedpannorna i testet har en effektivitet, verkningsgrad, på 85 procent eller bättre. Verkningsgraden är som högst 93 respektive 92 procent för Vedolux 350 från Värmebaronen och V40 Lambda från CTC. Lägst verkningsgrad i har V202 K UB, från Extuna med 79 procent. Det betyder att det som mest skiljer 15 procent i effektivitet mellan de testade vedpannorna. En verkningsgrad på 85 procent betyder att 85 procent av veden blir värme i husets radiatorer (element) eller golvvärme.

Många fördelar med ackumulatortank

I testet utgår man ifrån att vedpannan har ackumulatortank, har du inte ackumulatortank så är inte vedpannan lika effektiv och utsläppen ökar. Hur effektivt ditt uppvärmningssystem blir beror på vilken ackumulatortank du väljer, hur bra isolerad den är och att den är rätt installerad för ditt hus.

Det finns många fördelar med en ackumulatortank, den ökar din bekvämlighet samtidigt som du får ett effektivare uppvärmningssystem med lägre utsläpp till miljön.

De viktigaste fördelarna med en ackumulatortank:

  • Jämnare temperatur i huset.

  • Du behöver bara elda en gång om dagen (eller mindre).

  • Bättre verkningsgrad, vilket betyder att det går åt mindre mängd ved.
  • Mycket lägre utsläpp.
  • Ökad flexibilitet då du kan ansluta pannan till andra energikällor. Du kanske vill värma vattnet med sol under sommarmånaderna, då slipper du elda.

Utsläpp från dålig förbränning påverkar hälsan samt miljön lokalt och globalt

Att elda med ved är klimatsmart om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning så att utsläppen blir så låga som möjligt. Utsläppen påverkar miljön, både lokalt och globalt samt din hälsa.

I testet har vi mätt hur mycket kolmonoxid, oförbrända kolväten och stoft som bildas och släpps ut via skorstenen när du eldar i pannan. När du jämför så tänk på att en panna som har lägre utsläpp av ett ämne kan ha högre utsläpp av ett annat ämne.

Störst är skillnaden i utsläpp av oförbrända kolväten

Störst är skillnaden i utsläpp av oförbrända kolväte som förkortas OGC utifrån den engelska benämningen, Organic Gaseous Carbon. Vedpannan med högst utsläpp släpper ut 90 gånger mer än den med lägst utsläpp. Vedpannan Molle 35 från Mollepannan släpper ut 463 milligram oförbrända kolväten per kubikmeter luft jämfört med bara 5 milligram för Viadrus Hefaistos P1 från Lindquist Heating.

Stora skillnader i utsläpp även för kolmonoxid

Även för kolmonoxid som förkortas CO är det markanta skillnader mellan vedpannorna. Den vedpanna som släpper ut mest har 13 gånger högre utsläpp jämfört med den som släpper ut minst. Högst utsläpp ger Astra H-32E med 2 477 milligram per kubikmeter luft och lägst ger V40 Lambda från CTC med 198 milligram per kubikmeter. Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning och har främst en lokal spridning som kan ge effekter på människors hälsa vid inandning.

Skillnader i utsläpp av stoft –faktor 2

Pannan med högst utsläpp av stoft släpper ut nästan två gånger mer än de båda vedpannorna med lägst utsläppt. Utsläppen varierar från 26 milligram per kubikmeter till 49 milligram per kubikmeter. Stoft är små föroreningar som finns i rökgaserna och består av bland annat sot. Stoft påverkar hälsan, främst när det gäller andningsvägarna, hjärta och blodkärl och bidrar till att öka den del av dödligheten som beror på luftföroreningar från förbränning.

Vissa pannor har låga rökgastemperaturer

Temperaturerna på rökgaserna är som lägst 115 °C och som högst 213 °C. Är rökgastemperaturen under 160 °C finns det risk för att det bildas kondens i skorstenen. Då är det extra viktigt att du rådgör med installatören och skorstensfejarmästaren, sotaren, för att ta reda på vad som behöver göras för att undvika kondens.

Jämförelse med tidigare test av pelletspannor

Energimyndigheten har tidigare testat pelletspannor och i jämförelse har vedpannorna ungefär samma verkningsgrad, men högre utsläpp till miljön.

Alla pannorna har testats med björkved

I testet används ved med samma egenskaper till alla pannorna. Alla nio pannorna är anpassade för 50 centimeter lång ved. Fukthalten på björkveden var mellan 15-20 procent.

Pannan behöver ha rätt effekt för ditt hus för att installationen ska bli bra

Tillverkarna anger vilken effekt vedpannan har och testet visar att för tre vedpannor avviker effekten markant. Vedpannan V202 K UB från Extuna har 26 procent lägre effekt än vad tillverkaren själv angivit, medan två vedpannor har mycket högre effekt. Det är Viadrus Hefaistos P1 som har 46 procent och Molle 35 från Mollepannan som har 92 procent högre effekt än tillverkarens egen uppgift.

Stora avvikelser i effekten som finns angiven på pannan kan ge problem för installatören vid dimensioneringen av vedpannan eftersom det är viktigt att pannan har rätt storlek för huset och ackumulatoranken, för att du ska få ett väl fungerande uppvärmningssystem som möjligt.

Har pannan alldeles för låg effekt i förhållande till vad huset behöver kan det innebära att du får elda oftare och du kanske inte får tillräckligt med varmt vatten till kranar och duschar från ackumulatortanken. Ger pannan istället för mycket värme kan temperaturen i värmesystemet bli för hög och verkningsgraden för ditt uppvärmningssystem blir då lägre.

Viktigt med bra dimensionering och installation av certifierad installatör

För att minska kostnaderna och utsläppen är det viktigt att vedpanna är rätt dimensionerad, installerad och intrimmad för att passa ditt hus. Med en ackumulatortank ökar effektiviteten, verkningsgraden, samtidigt som miljöutsläppen minskar. Innan du installerar en ny vedpanna i ett äldre hus är det bra att försöka minska behovet av uppvärmning genom bättre isolering till exempel, så att behovet av värme minskar.

Effektiv vedpanna behöver inte kosta mer

Det är skillnader i pris mellan de testade vedpannorna, från 22 500 kronor till 71 125 kronor. Priserna i tabellen är med moms och omfattar vedpannan med några tillbehör. Priserna är tillverkarens egen uppgift och gäller april år 2014. Till detta kommer kostnader för ackumulatortank och installation. Testet visar att det inte alltid behöver kosta mer att få en vedpanna med hög verkningsgrad och låga miljöutsläpp. Ett tips är att ta in minst tre offerter för att kunna jämföra priser och övriga villkor, innan du bestämmer dig.

Test i labbmiljö

Testet är utfört i labbmiljö enligt standarden EN 303-5. I testet ingår inte några säkerhetsprovningar så som skydd mot bakbrand och överhettning.

Läs mer om vedeldning och vikten av att få ett bra installerat system och eventuellt framtida ekodesignkrav och energimärkning för vedpannor i Bra att veta.

Av tabellen framgår även andra funktioner som inte har testats.

Lambdasond mäter syrehalten i skorstenen

Två av vedpannorna har en lambdasond, den mäter syrehalten i skorstenen och styr på så sätt lufttillförseln för att förbättra förbränningen. De båda vedpannorna med lambdasond har också de högsta uppmätta verkningsgraderna i testet, 93 och 92 procent.

Rökgasfläkt bidrar till bättre drag i skorstenen

En rökgasfläkt hjälper till att skapa undertryck i skorstenen och underlättar därmed för rökgaserna att passera. Åtta av de nio vedpannorna har rökgasfläkt, med en rökgasfläkt blir du mindre beroende av yttre omständigheter, så som väderleken, för att få undertryck i skorstenen. Dåligt drag i skorstenen medför att förbränningen pannan blir sämre.

Uraskning med hjälp av sotviska eller spak

Sju av de nio pannorna har en medföljande sotviska för att du ska kunna aska ur pannan och två har så kallad spaksotning. Vid spaksotning finns det en spak som sitter fast på sidan av pannan och med vars hjälp du kan raka ner askan.

Tillverkarens rekommenderade volym på ackumulatortank

Tillverkarna rekommenderar vilken volym på ackumulatortanken som är lämplig till pannan. Pannorna behöver ackumulatortankar från 1 000 liter upp till 3 000 liter.

Vattenvolym pannan

Vedpannorna har en egen vattenbuffert som värms först, innan vattnet i ackumulatortanken. Pannorna i testet har en vattenvolym mellan 65 och 140 liter.

Vedmagasinsets volym i liter

Vedmagasin visar hur mycket ved pannan rymmer. Pannorna rymmer mellan 65 och 138 liter per omgång. Tillverkarens egen uppgift.

Mått och vikt

I tabellen anges vedpannornas yttermått i centimeter och vikten när pannan är tom, utan vatten och ved. Tillverakarens egen uppgift. Det är viktigt att du mäter upp utrymmet där pannan ska installeras så att den får plats och så att du har utrymme att komma åt att elda och sköta pannan. Tänk på att det också ska finnas plats för en ackumulatortank.

Webbadress

På tillverkarens egna webbplats hittar du kontaktuppgifter och ytterligare information.

Välj Modell Tillverkare/leverantör Verkningsgrad Uppmätt effekt
Astra H-32E Hedlunds Skogsenergi 87  % 35,8  kW
Bonus Light Baxi 90  % 33,8  kW
V40 Lambda CTC 92  % 40,8  kW
Gaselle HT 35kW VedSol 87  % 38,7  kW
Molle 35 Mollepannan 86  % 67,1  kW
V202 K UB Extuna 79  % 25,9  kW
Vedex 3300 Nibe 85  % 35  kW
Vedolux 350 Värmebaronen 93  % 42,2  kW
Viadrus Hefaistos P1 Lindquist Heating 83  % 58,5  kW
Markera alla
Avmarkera alla
Jämför resultat

Vedpannan värmer både huset och vatten till kranar och duschar. Att elda med ved är klimatsmart om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning så att utsläppen blir så låga som möjligt. Byter du till en ny vedpanna med ackumulatortank kan du spara 40 procent av vedförbrukningen och samtidigt minska miljöutsläppen.

Vedpannan värmer både huset och allt vatten till kranar och duschar.

Ny vedpanna kan minska vedförbrukningen med 40 procent

En ny vedpanna kan minska vedförbrukningen med 40 procent och samtidigt minskar utsläppen till miljön. Med en äldre vedpanna utan ackumulatortank behöver du ungefär 30 kubikmeter ved per år. Byter du upp dig till en modern vedpanna och ansluter den till ackumulatortank sjunker förbrukningen till ungefär 18 kubikmeter ved per år. Exemplet är en grov uppskattning och utgår från ett hus som behöver 20 000 kilowattimmar per år till värme och varmvatten. Vedförbrukningen är i kubikmeter stjälpt mått.

Ackumulatortanken- systemets hjärta

Ackumulatortanken beskrivs ofta som uppvärmningssystemets hjärta, det symboliserar hur viktig den är. Ackumulatortanken ökar din bekvämlighet eftersom du inte behöver elda lika ofta, samtidigt som du får ett effektivare uppvärmningssystem med lägre utsläpp till miljön och större flexibilitet om du väljer en ackumulatortank med flera anslutningar.

Elda rätt

Genom att elda på rätt sätt kan du minska utsläppen betydligt. De största utsläppen är varje gång du tänder i pannan.

Tänd med torra stickor och börja med fin ved, så elden hinner ta sig innan du fyller vedmagasinet. Se till att glödbädden är bra innan du lägger på mer ved, vänta inte för länge, då hinner temperaturen i eldstaden sjunka och då ökar utsläppen. Lägg in veden så att det bildas mellanrum för att du ska få bra luftinblandning. Se till att det finns bra med luft till eldstaden, det minskar risken för pyreldning.

Vedens fukthalt och storlek har betydelse

Elda med torr ved, fukthalten bör vara 15-20 procent.

Använd ren ved, inga andra träprodukter som målade eller impregnerade plankor. Längden på veden ska vara anpassad till pannan, 50 centimeter är vanligt, men det finns andra längder. Allra bäst är det om veden kan torka ett helt år innan den används.

Utomhus: Lägg veden luftigt och skyddad från regn.

Inomhus: Se till att ha bra ventilerat i vedboden eller i källaren.

Den ved du ska elda med bör ha lagrats inomhus de sista veckorna, men inte så länge att veden blir förr torr, det kan ge en lägre verkningsgrad.

Ingen synlig rök och ljusgrå aska är tecken på bra eldning

Gå ut och titta på röken från din skorsten, den avslöjar hur bra du eldar. När du eldar rätt syns röken bara som vattenånga eller värmedaller ovanför skorstenen.

Ljusgrå aska är också ett tecken på att du eldat bra. Samla upp den varma askan i ett brandsäkert kärl med lock och låt den svalna, det kan ta flera dagar. Kontakta din kommun, de vet vad du får göra med askan. Innan askan sprids måste den vara helt utbränd.

Läs mer i publikationen "Elda Rätt" på Naturvårdsverkets webbplats.

Egen ved eller köpt ved avgör hur mycket jobb det blir

Har du tillgång till egen ved så ska du fälla träd, transportera, kapa och klyva veden. Här finns många olika redskap och verktyg till din hjälp, var noga med säkerheten. Om du köper ved kan du själv påverka hur mycket egen tid du vill lägga ner.

Kontakta din kommun innan du börjar

Många kommuner kräver bygganmälan vid installation eller ändring av eldstad, och bygglov kan behövas för att få installera eller ändra skorsten. Kontakta din kommun och ta reda på vad som gäller för eldning innan du bestämmer dig. Det kan finnas särskilda bestämmelser för vedelning i din kommun. Om din vedeldning stör grannarna så kan miljöförvaltningen ställa krav på hur du får elda och om det är allvarliga brister så måste du sluta elda. Energi- och klimatrådgivaren i din kommun kan ge opartiska och kostnadsfria råd och vet vilka regler som finns för vedeldning där du bor.

Anlita certifierad installatör, elektriker och sotare

Vedpannan ska installeras och driftsättas av en certifierad installatör. För elen ska du anlita en behörig elektriker. Ta in offerter från flera olika installatörer så att du kan jämföra priser och övriga villkor. Installatören ska också ge dig de drift- och skötselanvisningar som du behöver för att kunna använda ditt nya uppvärmningssystem på bästa sätt. Har vedpannan keramiska delar i eldstaden kommer de behöva bytas så småningom. Skorstenen måste kontrolleras och godkännas av en skorstensfejarmästare, sotare, så att den är i bra skick och dimensionerad för att klara vedeldning. En vedpanna kräver regelbunden sotning, hur ofta sotning ska göras bestäms av kommunen. Sotare med särskild vidareutbildning kan också göra brandskyddskontroller.

Vedeldning ökar inte växthuseffekten

Ved är, precis som andra förnybara biobränslen, befriad från bränsle- och koldioxidskatt. Uppvärmning med en vedpanna bidrar inte till att öka växthuseffekten eftersom koldioxiden som avges vid förbränningen är samma mängd som det växande trädet en gång hämtat upp från uteluften.

Ekodesignkrav och energimärkning på gång

Det pågår arbete på EU-nivå för att ta fram gemensamma ekodesignkrav och obligatorisk energimärkning för så kallade fastbränslepannor där bland annat pelletspannor ingår, men inga beslut är fattade ännu. Förslagen omfattar både effektivitet och utsläpp till miljön. Tanken är också att du som konsument enkelt ska kunna jämföra olika pannor med varandra via energimärkningen.

Ekodesignkraven tillsammans med energimärkningen för fastbränslepannor förväntas spara cirka 6,1 TWh (primärenergi) årligen från år 2020 i EU. Den sparade energin bedöms minska koldioxidutsläppen (CO2-utsläppen) med 200 kiloton. Dessutom bedöms utsläppen minska, för partikelutsläpp med 14 kiloton, för gasformiga organiska utsläpp med 14 kiloton och för kolmonoxid med 147 kiloton. Det finns ännu inga antagna förordningar för pelletspannor så vilka pannor som kommer att omfattas och vilka krav som kommer att ställas är inte klart.