Stormen Gudrun

En storm med orkanvindar drabbade Sverige den 8-9 januari 2005. Stormen fick namnet Gudrun. 

Energimyndigheten har samlat information om stormens effekter på energiförsörjningen, konsekvenser för samhället, erfarenheter och slutsatser som dragits samt åtgärder som vidtagits. Genom att lära av historien kan samhället stå bättre rustat vid nästa svåra störning.

Samma väg, före och efter stormen. Foto: Anders Gerestrand

Energisektorns erfarenheter efter stormen Gudrun har sammanfattats i "Stormen Gudrun – vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005?" Skriften bygger på mer detaljerade erfarenhetssammanställningar inom flera områden:

Naturkatastrof med omfattande konsekvenser – men vi hade tur med vädret...

Ovädret fick ovanligt stora konsekvenser för hela samhället. Skogsstyrelsen bedömer att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes eller bröts av. Skogen lade sig över vägar, järnvägar, elledningar, telefonledningar, bebyggelse mm. Flera personer dog i stormen. Infrastrukturen skadades både av nedfallande träd och direkt i orkanvindarna. Elnäten slogs ut. Telekommunikationer bröts. Människor isolerades. Gudrun var enligt många bedömare den värsta naturkatastrof som Sverige har drabbats av.

Strömavbrotten drabbade i huvudsak landsbygden medan tätorterna klarade sig bättre. Stormen slog till mot den del av landet som har störst andel landsbygdsbefolkning och många av företagen ligger utanför tätorterna. Uppskattningsvis 730.000 elkunder blev utan ström. 30.000 kilometer ledningsnät skadades varav omkring nio procent så svårt att det krävdes komplett nybyggnation.

20 dygn efter stormen var fortfarande över 12.000 kunder utan el. För vissa varade avbrottet i hela 45 dagar. Dödsfall inträffade i återställningsarbetet – både vid skogsröjning och vid återuppbyggnaden av elnätet.

Energistörningarna efter Gudrun medförde en samhällsekonomisk merkostnad på cirka 4-5 miljarder kronor. I denna summa ingår inte alla kostnader som stormen orsakade inom andra sektorer. Exempelvis ingår inte kostnader för den stormskadade skogen.

Positiva och negativa erfarenheter

Stormen och dess efterverkningar gav många erfarenheter - såväl positiva som negativa - i berörda områden. Samhället blir mer och mer elberoende. Hushållens, företagens och kommunernas beredskap kan förbättras. Men mycket fungerade ändå väldigt bra. Återuppbyggnadsarbetet underlättades av lokala nätverk, frivilligorganisationer och försvarets resurser. Det var dessutom ovanligt varmt för årstiden en lång tid efter stormen. Uppvärmning av personer och lokaler kunde hanteras utan alltför stora problem.

Regeringsuppdrag och ändringar i ellagen

Energimarknadsinspektionen redovisade den i april 2005 rapporten "En leveranssäker elöverföring" och i oktober rapporten "Gudrun II" till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Båda finns att ladda ner.

Den 10 oktober 2005 överlämnade regeringen propositionen "Leveranssäkra elnät" till riksdagen som bland annat innehöll förslag till lagstadgade funktionskrav. Beslut om ändringar i ellagen fattades av riksdagen i december 2005.

Krisberedskapsmyndigheten fick regeringens uppdrag att sammanställa och analysera myndigheternas erfarenheter av stormen Gudrun.