Resultat

Den svenska massaindustrin skulle kunna minska sin energianvändning med 500 GWh genom att tvätta bort feta och vattenavvisande ämnen från veden. Lättare sagt än gjort men ett forskningsprojekt, delfinansierat av Energimyndigheten, har hittat ett svar på frågan om hur.

En ny europeisk vindatlas visar var de bästa områdena för ny vindkraft finns. Den svenska forskningen har bidragit med nya kunskaper om hur skogen påverkar vinden, och mer detaljer om vindens variationer. Det visar sig att skogen har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än vad man tidigare trott.

Energimyndighetens satsningar för att främja samarbetet mellan Sverige och Indonesien har gett resultat. Det visar en utvärdering som Faugert & Co gjort. Men det finns förbättringspotential och det krävs långsiktighet för att nå de mål som Energimyndigheten satt upp.

Efter ett tvåårigt projekt kan Jönköpings län konstatera att genom information och en högre medvetenhet om solkraft skedde också en kraftig ökning av andelen solkraft i länet. 

I mer än tjugo år har Energimyndigheten finansierat en forskarskola inom energiområdet. Skolans tvärvetenskapliga inriktning bidrar till att branschen idag kan ta sig an utmaningar med ett tydligare helhetsperspektiv. Sedan 2014 är forskarskolan öppen för alla universitet, högskolor och institut i Sverige.

Ett stort samarbete mellan Lunds tekniska högskola, Siemens i Finspång och Energimyndigheten främjar framgångsrikt forskning och utveckling kring högeffektiva gasturbiner. Idag är vätgaseldade gasturbiner från Finspång bäst i världen på låga utsläpp.

En solkarta i kombination med både marknadsföring mot allmänheten och en utbildningsinsats för fastighetsägare, arkitekter, planerare och bygglovshandläggare bidrog till att den installerade solelseffekten i Blekinge ökade med 38 procent under 2017.

På många svenska arbetsplatser hänger ineffektiva och undermåliga armaturer. Genom att köpa ljus som tjänst skulle många företag kunna få bättre belysning samtidigt som deras miljöbelastning skulle minska. Ett hinder är dock att det saknas lagar och regler på området, vilket framgår av ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten.  

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader är mer än några medeltida kyrkor. Att ett hus berättar något viktigt om sin tid räcker för att det ska räknas dit. Att renovera och energieffektivisera kulturhistoriska byggnader är dock en utmaning – men nya europiska riktlinjer kan ge fastighetsägare stegvisa råd om hur.

En målmedveten och långsiktig satsning av Energimyndigheten har utvecklat hela värdekedjan för biobränslen, och visar att det är lönsamt att använda grenar och toppar (grot) som bränsle. Det visar en stor utvärdering som tagits fram under 2019.