Energiindikatorer

Rapporten ger även en bred beskrivning av det svenska energisystemet och dess utveckling. Här finns indikatorer för bland annat förnybar energi, fossil energi, energiintensitet, jämställdhet samt pris- och kostnadsutvecklingen på olika energimarknader.

De energipolitiska målen i Sverige bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Under det senaste året har Energimyndigheten utvecklat indikatorerna mot de nya energipolitiska målen – planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet – samt mot den pågående elektrifieringen i samhället. Flera nya indikatorer har tillkommit till årets rapport. Bland annat för flexibilitet i elsystemet och i samarbete med Svenska kraftnät har effekttillräcklighet, överföringskapacitet mellan elområden och anslutningar i transmissionsnätet utvecklats. Tillsammans ger de en tydligare bild av elsystemets utveckling. Även området forskning och innovation följs upp med ett urval nya indikatorer.

Rapporten Energiindikatorer publiceras i maj varje år. Tillhörande statistik publiceras i excelfilen Energiindikatorer i siffror och Energimyndighetens statistikdatabas.

Energimyndighetens statistikdatabas

Energiindikatorerna 2026

På det stora hela visar årets indikatorrapport att det svenska energisystemet fungerar väl och vi rör oss i rätt riktning mot de energipolitiska målen.  

Några av resultaten i Energiindikatorerna 2026

• Andelen el av slutlig energianvändning har inte ökat det senaste året. Det innebär dock inte att elektrifieringen har avstannat. Prognosen fram till 2029 visar på en ökande elanvändning. Inom transportsektorn pågår en tydlig elektrifiering, och även delar av industrin elektrifieras.
• Andelen fossilfri elproduktion var 98,8 procent 2024 och därmed den högsta andelen som uppnåtts. Det är en marginell ökning från föregående år och sjätte året i rad över 98 procent.
• Fossil energianvändning (främst bensin och diesel) har ökat under 2024 jämfört med 2023. Ökningen har skett i transportsektorn (med 12 procentenheter) men även bygg- (med 9 procentenheter) och i jordbrukssektorerna (med 8 procentenheter).
• Elproduktionen ökade totalt sett under 2024, men minskade under 2025 utifrån insamlad statistik per elområde, framför allt på grund av minskad elproduktion i elområde 3.
• Fjärrvärmeproduktionen har planat ut och minskade under 2024. Kraftvärmeproduktionen har minskat med ca 4 TWh och även den förnybara delen i kraftvärme har gått ned med ca 1 procent under 2024.
• Effektbalansen bedömdes inför vintern 2025/2026 vara positiv. Den strategiska reserven behövde inte aktiveras och ingen frånkoppling av förbrukning gjordes under året. Den flödesbaserade kapacitetsmetoden ökade överföringskapaciteten mellan SE2-SE3 och mellan SE3-SE4 under vintern 2024/2025 i jämförelse med de tidigare tre vintrarna.
• Energianvändningen i småhus, flerbostadshus och lokaler har minskat med omkring 20 TWh sedan 1995.

Ladda ner rapporten