Långsiktiga scenarier

Trots att alla fyra scenarier når nettonollutsläpp år 2050 skiljer sig vägen dit åt och det är fyra mycket olika energisystem som målas upp. Det handlar om väsentliga skillnader i storleken på elbehovet, behov av vätgasproduktion, inhemsk biobränsleanvändning och sammansättningen av energimixen generellt.

Acceptansen för att utnyttja naturresurser, acceptans för att bygga ut elproduktion och elnät samt att skapa ett investeringsklimat som bidrar till att stora satsningar blir av är några av de faktorer som påverkar och formar omställningen. Dessa faktorer påverkar inte bara hur vägen framåt ser ut, utan också i vilken takt förändringen sker.

Givet att vidden av möjliga utfall för dessa faktorer är väldigt stort, innebär detta att många olika teknikspår som bidrar till utsläppsminskning har en möjlig roll att spela i omställningen.

För att underlätta omställningen kommer det vara viktigt att utvecklingen i olika delar av energisystemet går i takt, att styrningen mot energi- och klimatmålen är konsekvent och att mål- och intressekonflikter hanteras.

Så länge EU fortsatt arbetar i linje med Fit for 55 och den Gröna given kommer efterfrågan av och betalningsviljan för fossilfria bränslen att öka. Det leder bland annat till att vi ser en stark exportmarknad för fossilfria bränslen. Det är också den förväntade kostnadsökningen för användning av fossila bränslen som i hög grad driver på storskaliga satsningar på fossilfri produktion inom industrin.

Omställningen handlar därmed för svensk del både om att minska klimatutsläppen och att möjliggöra en konkurrenskraftig svensk industrin och svenska arbetstillfällen. Bedömningen är därför att fortsatt höga klimatpolitiska ambitioner från EU kommer att få genomslag inom hela EU inklusive Sverige.

Att EU fortsätter arbeta för höga klimatambitioner och att värna EU-samarbetet är nyckelfaktorer för att Sverige ska nå nettonollutsläpp och för att Sverige ska fortsätta vara relevant som exportnation år 2050.

Biobaserad kraftvärme och fjärrvärme minskar kraftigt i samtliga scenarier framför allt till följd av den ökade konkurrensen om biobränslen. Användningen av biobränslen från skogsråvaror för dessa två användningsområden minskar med mellan 68–86 procent fram mot 2050 jämfört med 2023 i scenarierna.

För fjärrvärmen handlar det om en omställning från biomassa till ökad användning av värmepumpar, spillvärme och effektiviseringsåtgärder.

För kraftvärmen handlar det om en minskad elproduktion i samtliga scenarier. Elproduktionen från kraftvärmen ersätts i stället av andra kraftslag med helt andra förutsättningar och sannolikt placerad på en annan geografisk plats.

En utfasning likt den som ses i scenarierna kan exempelvis medföra en effektproblematik inom lokala nät, som i viss mån kompenseras av små modulära reaktorer i två av scenarierna.

Scenarierna spänner upp ett stort utfallsrum när det gäller det framtida elbehovet. I det lägsta scenariot är elanvändningen cirka 220 TWh år 2050 medan det högsta närmar sig 360 TWh.

Elektrifieringen är ett viktigt verktyg för att komma bort från vårt samhälles fossilberoende. Samtidigt visar Energimyndighetens nya scenarier hur starkt sammankopplade olika delar av energisystemet är.

Energisystemet håller på att förändras i alla sektorer - och effekterna i en sektor påverkar andra. Detta gör att det blir omöjligt att förstå framtidens elanvändning isolerat från övriga delar av energisystemet.

För att kunna ta välgrundade beslut om elsystemet behöver beslutsfattare på alla nivåer därför ta hela energisystemet i beaktande. Det gäller även i ett bredare perspektiv: För att kunna fånga de möjligheter och anta de utmaningar som finns framför oss är det centralt att hålla ett helhetsperspektiv på energisystemet.

Energisystemets omställning handlar inte om en omställning med en gemensam drivkraft. Det rör sig snarare om ett flertal olika utvecklingsspår och skilda målsättningar.

Strävan mot ett minskat beroende av fossila bränslen drivs exempelvis inte enbart av dess klimatpåverkan utan är även en fråga om geopolitik och försörjningstrygghet samt luftföroreningar. Även de fossilfria teknikalternativen medför någon form av miljöpåverkan eller påverkan på omgivningen som begränsar eller medför nya målkonflikter.

Hur dessa hanteras har en stor påverkan på utfallsrummet för framtidens elanvändning.

Givet det utfallsrum som scenarierna presenterar finns inget motsatsförhållande mellan hög efterfrågan och låga elpriser. Det är snarare så att det är acceptansen för och möjligheten att bygga ut elproduktion och infrastruktur som kommer att påverka elanvändningen och elpriset.

Om det finns goda möjligheter för kraftslag med låg produktionskostnad att byggas ut kommer också elpriset bli relativt lågt, vilket i sin tur kommer driva på en ökande elanvändning. Begränsas möjligheterna för utbyggnad ökar elpriset, vilket leder till lägre elanvändning.

Det kommer alltid finnas ett behov av att prioritera bland olika mål vilket kommer påverka kostnader och hur kostnaden fördelas i samhället. Samtidigt har Sverige väldigt goda förutsättningar för att bygga ut ny kraftproduktion vilket gör en hög elanvändning med relativt lågt elpris möjlig.