Frågor och svar om Sveriges energiläge

Elpriserna i vinter påverkas av flera faktorer, både i Sverige och i övriga Europa.

Förändringar i naturgaspriser påverkar kostnaden för elproduktion i flera europeiska länder och därmed även elpriserna i Sverige. Vattennivåerna i de svenska vattenmagasinen är också viktiga. Beroende på hur blöt hösten blir kan vattenkraften vara olika tillgänglig under vintern och producera el till olika högt pris. 

Temperaturen utomhus och tillgängligheten av vind- sol- och kärnkraft påverkar både efterfrågan av och tillgången till elenergi. Ifall vintern blir väldigt kall kommer det innebära ett större behov av uppvärmning, vilket kan driva upp elpriserna. Ifall det blåser mycket kommer vindkraften att kunna producera mycket, vilket skulle dämpa elpriserna.

Även klimatfenomen som El Niño kan påverka temperaturerna både i Europa och globalt. Det påverkar i sin tur även energimarknaderna och därigenom elpriserna i Sverige.

Att det finns tillräckligt med el innebär inte automatiskt låga priser. Elpriset påverkas av efterfrågan, väder, produktionsförhållanden och utvecklingen på de europeiska energimarknaderna. Även om Sverige har god tillgång till el kan utvecklingen i andra delar av Europa indirekt påverka priserna här.

Flera faktorer kan bidra till högre elpriser:

• Kallt väder ökar efterfrågan på el för uppvärmning.
• Perioder med lite vind kan minska elproduktionen från vindkraft.
• Höga priser på naturgas och andra bränslen kan påverka elpriserna i hela Europa.
• Störningar eller avbrott i elproduktionen kan minska utbudet av el.
• Nivåerna i vattenmagasinen påverkar hur dyr vattenkraften är.
• Elhandel mellan områden och länder påverkar priserna.
• Mer vind- och solkraft ger större prissvängningar.
• Händelser i omvärlden kan skapa osäkerhet.

Även väder- och klimatfenomen i andra delar av världen kan påverka energimarknaderna. Exempelvis har torka och låga vattennivåer i Europa påverkat både vattenkraftsproduktionen och möjligheten att kyla kärnkraftsreaktorer.

Ofta är det inte en enskild faktor som avgör priset, utan flera faktorer som samverkar. Därför kan elpriserna bli höga även under perioder när det finns tillräckligt med el för att möta efterfrågan.

Elsystemet och elmarknaden

Faktorer som påverkar elpriser

Ingen enskild aktör bestämmer elpriset. Priset sätts på elmarknaden utifrån utbud och efterfrågan. Faktorer som väder, elanvändning, elproduktion och utvecklingen på de europeiska energimarknaderna påverkar priset.

Elpriset är ofta högre när många använder el samtidigt, vanligtvis på morgonen och under de tidiga kvällstimmarna. Exakta mönster varierar beroende på väder, efterfrågan och produktion.

Sverige är indelat i fyra elområden, från norr till söder. Orsakerna till de stora prisskillnaderna mellan elområden inom Sverige har dels varit de begränsningar av överföring som finns mellan norra och södra Sverige, dels de höga priserna på fossila bränslen som används för elproduktion i omkringliggande länder.

Ser man på hela året har Sverige ett stort elöverskott. Men ibland räcker inte vår elproduktion till för att möta elanvändarnas behov. Eftersom elanvändningen och elproduktionen varierar i olika elområden pågår ett ständigt flöde och överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Utbud och efterfrågan samt överföringskapacitet mellan elområden bestämmer priset. I norra Sverige finns ett stort utbud av el från vatten- och vindkraft med låga driftkostnader vilket pressar ned priserna. I södra Sverige stiger priserna delvis då det inte finns lika mycket billig elproduktion men även på grund av att betalningsviljan för el är hög i Europa.

Handel mellan länder gör att elsystemet kan användas mer effektivt. Sverige kan exportera el när vi har överskott och importera el när det behövs. Sammantaget bidrar elhandeln till att upprätthålla leveranssäkerheten i elsystemet.

Sverige ingår i en gemensam nordisk och europeisk elmarknad där el handlas över landsgränserna. Handel sker både när Sverige har överskott och när vi behöver importera el. Över lag fungerar elmarknaden för att el som produceras i områden med överskott kan flöda dit det finns störst efterfrågan, från elområden med låga priser till områden med höga. Ifall Sverige exporterar el när priserna är höga beror det mest sannolikt på att det är ännu högre priser i något annat elområde. Läs mer om hur elmarknaden fungerar på Svenska kraftnäts webb.

Sveriges försörjning av flygbränsle är stabil i nuläget och minst en månad framåt, men prognosen efter det är något osäker. Rekommendationen är att hålla sig informerad, särskilt i samband med resor.

Tidig varning innebär att det finns konkret och tillförlitlig information om en händelse som riskerar att leda till en avsevärd försämring av försörjningssituationen. Det betyder att vi inte längre befinner oss i ett normalläge och att tidiga planeringsåtgärder har påbörjats.

En del av det flygbränsle som används i Sverige och EU importeras normalt från Mellanöstern. När leveranser därifrån uteblir behöver marknaden anpassa sig, vilket ökar risken för störningar jämfört med andra drivmedel. Vi lagerhåller även mindre flygbränsle än andra drivmedel.

Normalt sett importerar Europa omkring 30 procent av flygbränsle från Mellanöstern. Utgångsläget för den svenska marknaden är i princip detsamma för EU i stort. 

Nej. Sveriges tillgång till bensin och diesel bedöms som god både på kort och lång sikt. Sannolikheten för ransonering är låg.

Energimyndigheten använder tre nivåer: tidig varning, beredskap och kris. Nivåerna används för att strukturera åtgärder över tid. Olika drivmedel kan samtidigt befinna sig på olika nivåer.

Sverige och Norden har en relativt omfattande egen raffinaderikapacitet och använder till stor del olja från Nordsjön. Det minskar beroendet av leveranser från Mellanöstern.

Energimyndigheten har skärpt bevakningen av flygbränsleförsörjningen, tar fram uppdaterade lägesbilder, analyserar möjliga scenarier och har tät dialog med svenska myndigheter samt internationella aktörer om läget samt behov av eventuella förbrukningsdämpande åtgärder på sikt.

Vi arbetar tillsammans med Myndigheten för civilt försvar (MCF) och andra ansvariga myndigheter. Sverige deltar också via Energimyndigheten i den av IEA samordnade lageravtappningen. Den kommer att bidra till att förbättra läget på de internationella bränslemarknaderna. Regeringen har fattat beslut om att lageravtappning kan ske i Sverige om läget kräver det fram till och med 31 december 2026. Energimyndigheten är förberedda för att kunna genomföra beslutet.

Sverige har förbundit sig att hålla beredskapslager motsvarande 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport av olika lagringsbränslen. De bränslen som lagras är bensin, diesel, flygfotogen och eldningsoljor. Beredskapslagren hålls till stor del av de större drivmedelsbolagen och stora importörer av olja och oljeprodukter. De hålls tillsammans med bolagens normala kommersiella lager.  

När regeringen fattar beslut om lageravtappning meddelar Energimyndigheten bolagen att lagringsskyldigheten sänks, vilket gör det möjligt för bolagen att tillgodose marknaden med den beslutade mängden oljeprodukter.

Energimyndigheten samverkar med Myndigheten för civilt försvar och andra ansvariga myndigheter samt med EU och Internationella energirådet.

EU-kommissionens har tagit fram initiativet AccelerateEU som syftar till att stärka energisystemets motståndskraft.

Energimyndigheten ansvarar för att skapa förutsättningar för en pålitlig energiförsörjning och minska beroendet av fossil energi. Myndigheten verkar inom energisystemets alla delar så att omställningen till fossilfri energi blir möjlig. Energimyndigheten leder och samordnar även beredskapsarbetet inom energisektorn.

Svenska kraftnät ansvarar för det nationella transmissionsnätet för el och för att det alltid råder balans mellan elproduktion och elanvändning i Sverige. Myndigheten utvecklar också elsystemet och ansvarar för många av Sveriges elförbindelser med andra länder.

Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet för el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaderna. Myndigheten granskar att marknaderna fungerar och att företag följer gällande regler.

Elnätsföretaget ansvarar för elledningarna som transporterar elen hem till dig eller till din verksamhet. Företaget ansvarar också för elmätaren och för att elnätet fungerar i området.

Elhandelsföretaget säljer den el du använder. Det är med elhandelsföretaget du tecknar elavtal och det är därifrån priset på den el du köper kommer.

Ansvaret delas mellan flera aktörer. Elproducenterna producerar el, Svenska kraftnät ansvarar för balansen i elsystemet och elmarknaden skapar förutsättningar för att el ska finnas tillgänglig när den behövs.

Elsystemet bygger på samverkan mellan många aktörer. Svenska kraftnät har det övergripande systemansvaret och ansvarar för att elsystemet fungerar och är i balans.

Olika nätföretag ansvarar för olika delar av elnäten. Lokala och regionala nätföretag ansvarar för elnäten i sina områden, medan Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet, som är stamnätet för el i Sverige.