Kortsiktiga prognoser
Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel.
De sträcker sig fyra till fem år framåt i tiden från det statistiska basåret som i den senaste prognosen är 2024.
Våra kortsiktsprognoser syftar till att vara kunskapshöjande för andra aktörer i samhället, däribland andra myndigheter, politiker, näringslivet och allmänheten. De fungerar samtidigt som underlag till Finansdepartementets prognoser över statens skatteintäkter.
Prognoserna publiceras två gånger per år men analysen görs på årsbasis. Den ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.
Mer om kortsiktsprognosen
Vinterprognosen består av en rapport med en tillhörande sifferfil. Sommarprognosen är en uppdatering av vinterprognosen och publiceras tillsammans med en kortare promemoria som beskriver viktiga händelser och analyser.
Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om:
- ekonomisk tillväxt
- energipriser
- nybyggnation av bostäder
- industrisatsningar, omställning av fordonsflottan
- utbyggnad av elproduktion under de kommande åren
- historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.
Kortsiktsprognos sommar 2026
Lägre elproduktion från vattenkraft och kärnkraft under 2026
För vattenkraften har produktionen justerats ner något för år 2026. Anledningen är att den hydrologiska balansen i Norden för närvarande har ett märkbart underskott jämfört med det normala för årstiden. Även elproduktionen från kärnkraft väntas bli lägre än tidigare beräkningar. Orsaken är långa planerade revisioner i flera reaktorer under året.
Total elanvändning och elproduktion i nuvarande prognos och föregående prognos, samt alternativet utdragen kris. Notera att grafens y-axel är trunkerad. Klicka på bilden för större version.
Dock förväntas elproduktionen öka under perioden 2027–2029.
Det beror bland annat på att vatten- och kärnkraften väntas återgå till normal produktion. Samtidigt antas efterfrågan på el öka, i takt med nyindustrialiseringen. Det möjliggör ökad produktion från vindkraftsanläggningar som i dagsläget regleras ner under perioder med låga elpriser.
Dieselanvändningen minskar
Leveranserna av diesel till svenska marknaden minskade markant under 2025 jämfört med 2024. Det har påverkat utfallet för 2025 och utgångsnivån för dieselanvändningen har justerats ner i prognosen. Den totala energianvändningen inom inrikes transport minskar under prognosperioden till följd av effektiviseringseffekterna av elektrifieringen av fordonsparken.
Osäker utveckling påverkar industrins energivändning
Den totala energianvändningen under prognosperioden minskar jämfört med vinterprognosen. En betydande bidragande faktor till förändringen är förseningar i projekt inom järn- och stålindustrin samt bränsleframställning. En annan faktor är att industriproduktionen i många branscher förväntas bli lägre, enligt Konjunkturinstitutets prognos från mars.
Total energianvändning inom industrin: Statistik och jämförelse mellan nuvarande och föregående prognos, samt alternativet utdragen kris. Notera att grafens y-axel är trunkerad. Klicka på bilden för större version.
Alternativet utdragen kris
Kriget i Mellanöstern har väckt frågan hur det svenska energisystemet skulle reagera om energikrisen skulle sträcka sig över flera år, till följd av fortsatta begränsningar i handeln med energiresurser från och genom regionen. Med utgångspunkt i det har vi tagit fram en analys av en alternativ utvecklingsväg, utdragen kris. I det scenariot fortsätter effekterna av konflikten i Mellanöstern att ha en betydande påverkan på energipriserna och den bredare ekonomin fram till våren 2028.
Kortsiktsprognos sommar 2026
Kortsiktsprognos sommar 2026 (pdf)
Kortsiktsprognos i siffror sommar 2026 (excel)
Underlag till alternativet utdragen kris (excel)
Tidigare prognoser
Kortsiktsprognos i siffror vinter 2026 (excel)
