Kollektivtrafik på vatten – snabbare, grönare, smartare

Foto: Cstrider

Under ett år har forskare och företag utvecklat en simuleringsmodell för ett nytt transportsystem där energieffektivitet, flexibilitet och robusthet samverkar. Initiala tester har genomförts med ett prototypfartyg för att samla in data till simuleringarna.

Resultaten visar att vissa resor har varit mer energieffektiva än att cykla – och för vissa kan pendlingstiden kortas med upp till 20 minuter per dag. 

– Vi har sett att vårt koncept är mer energieffektivt och robust än vi vågat hoppats på. Simuleringar från Blekinge tekniska högskola visar att den virtuella brolösningen mellan Handelshamnen och NKT i Karlskrona kortat restiden rejält och minskar energibehovet med 95 procent, säger Tobias Husberg, forskare och projektledare på Cstrider. 

Projektet har studerat självkörande, eldrivna passagerarfärjor som kan kopplas ihop och anpassas efter efterfrågan. I stället för att vidareutveckla traditionella dieseldrivna färjor har man fokuserat på ett skalbart och modulärt system, optimerat för kortare stadstrafik på vatten.

Projektet har även analyserat hela energiekosystemet, från laddning och batterilagring på land till användning av bränsleceller och integration med elnätet. Samarbetet mellan Actrify, Blue World Technologies, Affärsverken Karlskrona AB och Blekinge Institute of Technology har täckt hela värdekedjan. 

–  Det unika är att vi samlat hela kedjan från elnät till teknikleverantörer och operatörer. Trots att vi inte jobbat ihop tidigare har samarbetet fungerat som ett samspelt team, säger Tobias.

Avancerad simuleringsmodell i centrum

En nyckelleverans i projektet är en avancerad simuleringsmodell som möjliggör analys av olika energikonfigurationer, trafikscenarier och laddstrategier – inklusive hur systemet reagerar vid störningar. Modellen kan hantera både batteridrift och bränsleceller, och särskilt intressant är kombinationen av batterier med metanoldrivna bränsleceller.

– Med samma vikt som ett batteripaket som räcker en dag kan vi köra en vecka på metanol. Det ger hög robusthet och gör systemet mindre känsligt för elavbrott, förklarar Tobias.

Resiliens även vid kris

Projektet adresserar inte bara vardaglig hållbarhet, utan även beredskap vid samhällskriser. Med ett mer elektrifierat transportsystem ökar sårbarheten för störningar i elförsörjningen. Därför har forskarna studerat hur systemet kan klara av att köras off-grid med hjälp av elektrobränsle och energiomvandlare ombord.

Denna typ av flexibilitet ökar motståndskraften vid elavbrott och krissituationer samtidigt som det stöder omställningen till ett mer decentraliserat, förnybart energisystem.

Nästa steg – från simulering till verklighet

Utöver klimatvinster och energieffektivitet kan systemet avlasta befintlig infrastruktur, minska restider och skapa bättre tillgänglighet i urbana miljöer med vattenvägar – en ofta outnyttjad resurs. För många städer erbjuder detta en möjlighet att tänka nytt kring mobilitet och stadsplanering.

Projektet är nu formellt avslutat, men arbetet fortsätter. Resultaten har väckt uppmärksamhet i både lokal media och forskarnätverk, och nya forskningsspår planeras. Förhoppningen är att projektet kan bana väg för nya lösningar i svenska och internationella städer – och inspirera till ett nytt sätt att tänka kring hållbar mobilitet.

Om projektet

Projektet ”Resiliens i el- & laddningssystem – utmaningar och möjligheter med marin kollektivtrafik” beviljades medel från Energimyndighetens forskningsprogram Hållbara Transportsystem och pågick från 1 april 2024 till 31 mars 2025.