Solkarta höjer intresse och kompetens kring solel i Blekinge

En solkarta i kombination med både marknadsföring mot allmänheten och en utbildningsinsats för fastighetsägare, arkitekter, planerare och bygglovshandläggare bidrog till att den installerade solelseffekten i Blekinge ökade med 38 procent under 2017.

Förutsättningarna för att producera energi från sol är mycket goda i Blekinge. I länets klimat- och energistrategi fanns därför 2016 en målsättning om att år 2020 producera 50 GWh i form av solel och solvärme. Samma år startade länsstyrelsen i Blekinge ett projekt för att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för solenergi i kommunernas planeringsarbete.

Solkartan – ett pedagogiskt verktyg

Den centrala delen av projektet var att ta fram en länsövergripande solkarta som visar solinstrålningen på både tak och fasader. Syftet med solkartan var att underlätta och främja installationen av solel och solvärme genom att bland annat identifiera bra sollägen i planprocessen och öka kunskap och intresse hos allmänheten.

Intresset för solkartan har varit stort, både bland allmänhet och hos kommunerna. Solkartan har blivit ett illustrativt och pedagogiskt verktyg som kan användas i fler olika sammanhang. Exempelvis som kunskapsbas för de fysiska planerarna i kommunerna, i energi- och klimatrådgivarnas kontakter med allmänheten, och i länsstyrelsens informationsinsatser om socellsstödet.


Samverkan - en framgångsfaktor

En framgångsfaktor för projektet var att samtliga kommuner var med i arbetet. Det behövdes en hel del personliga kontakter men förankringen underlättades av att det redan fanns ett upparbetat nätverk i länet. 

–  Det har varit en styrka att kunna jobba tillsammans med frågorna i hela länet och få känslan av ett gemensamt ägandeskap av solkartan. Det handlar inte bara om produktion av solenergi, utan också om att stärka bilden av Solkusten Blekinge, säger Samuel Karlström som var projektledare.
 
Ytterligare framgångsfaktorer var kombinationen av insatser som riktade sig till en bred målgrupp (handläggare, fastighetsägare, allmänhet) och att även politiken var involverad.

Det pågick också andra projekt och initiativ om solenergi i länet samtidigt, vilket bidrog till goda synergier. Ett exempel var energi- och klimatrådgivarna, som gjorde en egen satsning riktad till allmänheten, samtidigt som detta projekt pågick.

Insatser i projektet

Utöver att ta fram solkartan, bidrog projektet också med insatser för kompetenshöjning och för att öka intresset kring solenergi i länet.

Det genomfördes två utbildningstillfällen för fysiska planerare i länet, där solkartan ingick som ett uppskattat pedagogiskt verktyg. Innehållet i utbildningarna utgick från en behovsanalys som gjordes tillsammans med målgruppen för utbildningarna. En handlade om planarbete, lagstiftning och exempel hur andra kommuner har arbetat med sol i planarbetet. Den andra om installation, lagring och styrning, samt möjligheter att integrera tekniken i byggnaden.

Projektdeltagarna erbjöds också föreläsningar om solceller, anordnade av Energikontor Syd.

Under hela projektet har kommunerna jobbat med att sprida information till allmänhet och övriga aktörer i länet för att höja intresset för solenergi. Den viktigaste insatsen här blev att ta fram en reklamfilm om solkartan som visades på biografer i länet, och på kommunernas webbplatser. Projektets budskap har också kommunicerats via media, deltagande på mässor och konferenser, kommunernas webbplatser och länsstyrelsens facebook- och instagramkonton.

Lärdomar och tips till andra

En av Samuels främsta rekommendationer för ett lyckat projekt är att projektet är väl förankrat medalla inblandade innan man sätter igång. I det här fallet hade det varit bra med bättre förankring med de fysiska planerarna i kommunerna.

Sälj in projektet, visa varför det är intressant, men var öppen för att revidera upplägget för att få med alla tänkta deltagare.

Ha hellre för mycket dialog än för lite under projektets gång, ofta behöver man prata om samma sak flera gånger. Det är bra att ha kontakt med såväl chefer som direkt berörda tjänstepersoner. Särskilt viktigt att tänkta på när man har med upptagna personer att göra, är att inte förlita sig inte på mejl, utan att ringa.

Det är bra att ha ett avtal mellan projektägare och deltagare, exempelvis om man har kommit överens om medfinansiering. Detta var bra att falla tillbaka på under projektets gång, exempelvis för att kommunerna skulle avsätta handläggares tid att delta i gemensamma utbildningar.

Det är också viktigt att ha en flexibilitet och kunna fånga upp möjligheter som uppstår på vägen. Det allra tydligaste exemplet på detta är reklamfilmen som inte var planerad från början, men som fick god spidning och finns kvar på kommunernas hemsidor.

– Filmen var inte en planerad aktivitet från början, men har bidragit till att öka intresset för solel bland allmänheten, säger Samuel.

Solkarta Blekinge

Kontaktpersoner och mer information

Samuel Karlström som var projektledare har bytt arbetsplats, kontakt på länsstyrelsen i Blekinge: Ulf Hansson ulf.ha...@lansstyrelsen.se


Energimyndighetens roll


Energimyndigheten har gett ekonomiskt stöd till projektet via programmet Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Programmet ska underlätta samverkan, metodutveckling och spridning av erfarenheter kring lokal och regional energi- och klimatomställning för att öka aktörers organisatoriska kapacitet att arbeta med frågorna.

Program Lokal och regional kapacitetsutveckling
Typ av stöd Energi- & klimatarbete offentlig sektor
Typ av stödmottagare Offentlig sektor
Slutår 2019