Frågor och svar om energigemenskaper
Här hittar du svar på vanliga frågor om energigemenskaper.
Finns det några energigemenskaper i Sverige?
Begreppet energigemenskaper är mer utbrett i Europa än i Sverige. Länder som Storbritannien, Tyskland och Österrike har flera tusen registrerade energigemenskaper. I Sverige är det svårt att säga hur många energigemenskaper det finns, men med en bred definition uppskattas det finnas strax över 100 energigemenskaper.
Några av de mest kända är Tamarinden Örebro, Co action Lund och Hammarby sjöstad.
Vad bromsar utvecklingen av energigemenskaper?
Energigemenskaper kan bidra med många nyttor men det finns också utmaningar med att bilda och bedriva energigemenskaper.
De påverkas av flera regelverk, bland annat de som gäller för ekonomiska föreningar, elproduktion, nätverksamhet och stödsystem för solel. Otydliga och svårtolkade regelverk är en utmaning.
En annan utmaning är hur de ekonomiska incitamenten är utformade. Många aktörer behöver vara inblandade i bildandet och driften av en energigemenskap och deras olika roller behöver fortsätta utvecklas.
Förtydligad lagstiftning och fortsatt stöd för ökad kunskap, är åtgärder som kan förbättra förutsättningarna framåt.
Vad är bra med energigemenskaper?
Energigemenskaper kan spela en viktig roll i samhället och skapa värden för både den enskilda medborgaren och för lokalsamhället. Exempel på sådana värden är lägre energikostnader, möjlighet till delaktighet i energiomställningen och användning av energi på ett resurseffektivt sätt.
Energigemenskaper har också potential att bidra med nytta för elnätet och elsystemet i form av effektivare utnyttjande av nätet, ökad lagringskapacitet lokalt, utjämning av effekttoppar och ett totalt minskat behov av nätutbyggnad.
Avslutningsvis har energigemenskaper också potential att bidra till en tryggare energiförsörjning genom ett resilient och robust energisystem. Detta kan bland annat uppnås genom att energigemenskaper har potential att ge stabilare elsystem genom mer distribuerad elproduktion och minskat behov av elöverföring över långa avstånd, mer flexibilitetsresurser, möjlighet till olika grader av drift och etablerat lokalt samarbete som kan vara en viktig faktor vid en krissituation.
