CDM och JI

Clean Development Mechanism (CDM) är en handelsmekanism och samarbetsform under Kyotoprotokollet som skapades för att göra det möjligt för länder med åtagande att minska sina utsläpp att göra det i länder utan minskningsåtagande. Joint Implementation (JI) är ett liknande verktyg som CDM, men används när båda länderna i samarbetet har utsläppsminskningsåtaganden.

Sedan tidigt 2000-tal har framförallt CDM-mekanismen använts för att etablera ett stort antal projekt i utvecklingsländer för att minska utsläppen av växthusgaser, exempelvis genom att ersätta kolkraft eller annan fossil energi med förnybart.

Under Kyotoprotokollet var det endast utvecklade länder som hade åtaganden att minska utsläppen. CDM användes i huvudsak av dessa länder och av företag för att finansiera utsläppsminskningar i utvecklingsländer.

Första generationens klimatverktyg

CDM och JI är marknadsmekanismer som har gjort det möjligt för internationell handel med utsläppsminskningar. Mekanismen innebär att ett land eller ett företag investerar i projekt som minskar utsläpp av växthusgaser genom att köpa utsläppminskningsenheter som genererats av projektet.

Energimyndighetens portfölj med CDM- och JI-projekt har lett till stora utsläppsminskningar, men sedan 2016 har inga nya avtal tecknats. Energimyndigheten har investerat i omkring 270 CDM- och JI-projekt runt om i världen. I cirka etthundra projekt har avtal tecknats direkt mellan Energimyndigheten och projektägaren (bilateralt).

I övriga projekt har Energimyndigheten finansierat projekt genom fonder som sköts av framförallt Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Förutom Sverige har flera andra länder också bidragit till finansieringen av fonderna. Myndigheten är fortfarande aktiv i drygt 20 bilaterala CDM-projekt fram till 2022. Vi är inte längre aktiva i JI-projekt.

Pågående CDM-projekt

Avslutade CDM-projekt

Kontroll av utsläppsminskningarna

Utsläppsminskningarna från ett CDM-projekt måste genomgå en verifieringsprocess där de kontrolleras och godkänns innan de kan användas. Det är den så kallade CDM-styrelsen under UNFCCC som gör den verifieringen.

UNFCCC - United Nations Framework Convention on Climate Change

Efter verifieringen skapas ett CER-certifikat (Certified Emissions Reduction) för varje ton koldioxid som minskats, och dessa certifikat kan köpas och säljas. Innehavaren av certifikat har tre val:

  • tillgodoräkna sig utsläppsminskningsenheterna för att uppfylla sina åtaganden 
  • sälja utsläppsminskningsenheterna
  • annullera utsläppsminskningsenheterna, vilket innebär att ingen kan använda dessa för att balansera ökade utsläpp någon annanstans.  

Sverige har valt att annullera alla enheter som levererats till och med slutet av 2018, vilket är ca 22 miljoner enheter. 

FN:s CDM-styrelse och klimatkonventionens (UNFCCC) sekretariat har sedan åren kring millenniumskiftet arbetat med att utforma verktyg och metoder för att kontrollera och godkänna utsläppningsminskningarna samt sätta robusta standarder för det internationella klimatarbetet. 

Mer information finns på UNFCCC:s webbplats (engelska)

Mer än bara koldioxidreduktion

När CDM-projekt etableras i utvecklingsländer måste projekten också leva upp till de krav som fastställts om hållbar utveckling. Projekten kan bidra till att lokalsamhällen stärks genom exempelvis nya jobb, skydd för naturen, mer utbildning, hälsofrämjande insatser och renare luft.

Hur jobbar vi nu och framåt?

I dag utvecklas framtidens klimatsamarbeten under Parisavtalet. I det arbetet tas bland annat lärdomar från Kyotoprotokollets mekanismer tillvara.

Samarbeten under Parisavtalet

Parisavtalets artikel 6