Bättre läge inför vintern – men viktigt att använda elen smart
Förra årets höga elpriser slog hårt mot svenska hushåll och företag. I år ser läget bättre ut inför den kalla årstiden.
2022 minskade flödena av rörledd gas från Ryssland till Europa vilket orsakade gasunderskott och en svår energisituation i Europa. En av följderna blev att energipriserna steg kraftigt.
– I år ser situationen mer stabil ut. Gaslagren är välfyllda inom hela EU och sommarens regnväder har gjort att de nordiska vattenmagasinen har en hög fyllnadsgrad. Dessutom har ny kärnkraft tillkommit i Finland, samtidigt som den franska kärnkraften har högre tillgänglighet nu än förra året, säger Kaj Forsberg, elmarknadsanalytiker på Energimyndigheten.
Däremot har fjärrvärmebolag under 2022 och 2023 annonserat prishöjningar som i flera fall varit väsentligt högre än tidigare år. Från att prishöjningarna i medel legat under två procent de senaste tio åren, ökade de med i snitt 7,8 procent mellan 2022 och 2023. Flera fjärrvärmebolag har även informerat om prishöjningar inför 2024.
Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme. Fjärrvärmepriset påverkas av flera faktorer. En tongivande faktor är ökade bränslepriser, som i sin tur styrs av ökad efterfrågan på svenska råvaror då det europeiska utbudet från Ryssland, Ukraina och Belarus minskat efter Rysslands invasion av Ukraina.
Den sparade kilowattimmen är den bästa
I oktober 2022 lanserade Energimyndigheten kampanjen Varje kilowattimme räknas. Syftet var att informera brett för att bidra till ändrade vanor och ökad kunskap om vad minskad elanvändning kan leda till.
– Svenskarna minskade sin elanvändning och det gjorde stor skillnad under den tuffa vintersäsongen. Bland annat minskade det belastningen på elnätet vilket i sin tur minskade risken för förbrukningsfrånkoppling under höglasttimmar. Varje sparad kilowattimme leder till att efterfrågan minskar och elpriserna sjunker, säger Kaj Forsberg.
När läget nu ser bättre ut är det viktigt att fortsätta använda elen på ett smart sätt.
– Vi befinner oss i en situation där krig i Europa ger stora följdverkningar på energimarknaderna. I ett sådant läge blir marginalerna mindre och små störningar kan göra att priserna stiger. Att vi alla hjälps åt att energieffektivisera och att kapa topparna i vår användning gör vårt samhälle mer robust, säger Kaj Forsberg.
Så påverkar gasmarknaden elpriserna
Under 2022 drabbades den europeiska gasmarknaden av en utbudschock då Ryssland beslutade att kraftigt minska flödena av rörledd gas till EU. Det innebar att EU:s import av rysk rörledd gas minskade med nästan 60 procent under året – en minskning med cirka 80 miljarder kubikmeter.
För att ersätta den ryska gasen vände sig Europa framför allt till den globala marknaden för flytande naturgas (LNG) där man tack vare en dämpad efterfrågan från övriga marknader, lyckades få tag på tillräckligt med LNG för att fylla gaslagren innan vintern.
Det skedde dock till en hög kostnad då den kraftigt ökade europeiska efterfrågan drev upp gaspriserna till rekordnivåer. Prisökningarna spred sig i sin tur till elmarknaden, vilket skapade höga elpriser även för länder med lågt gasberoende – däribland Sverige.
