Utvärdering: Strategiska innovationsprogram bidrar till mer industrirelevant forskning

Bättre samarbeten mellan forskare och företag, ökad innovationsförmåga och mer industrirelevant inriktning i forskningsmiljöer. Det är några av resultaten i en utvärdering av sex strategiska innovationsprogram nio år efter att de startade. Långsiktigheten i programmen beskrivs som en framgångsfaktor.

Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar 17 strategiska innovationsprogram för samverkan inom forskning och innovation. Programmen ska bidra till att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och ökad internationell konkurrenskraft.

Den andra omgången med sex program som startade 2014 har nu genomgått en stor utvärdering nio år efter starten: BioInnovation (cirkulär ekonomi), Innovair (flygteknik), IoT Sverige (sakernas internet), SIO Grafen (2D-material), Smartare elektroniksystem och Swelife (life science). Utvärderingen har genomförts av Sweco.

Några av slutsatserna i utvärderingen:

  • Programmen har lett till nya nätverk, samverkan och den kunskapshöjning som det genererar.
  • De har bidragit till strategiskt viktiga initiativ inom kompetensförsörjning.
  • En majoritet av företagen som deltagit uppger att de har blivit bättre på innovationssamarbeten med forskare. En stor majoritet av forskarna uppger motsvarande när det gäller samarbeten med företag.
  • Företag och forskare uppger en ökad innovationsförmåga inom programmens sakområden och forskare uppger att det blivit en mer industrirelevant inriktning i forskningsmiljöerna.
  • Programmen bedöms i hög utsträckning bidra till övergripande effektmål för satsningen som handlar om stärkt hållbar tillväxt, stärkt konkurrenskraft och att göra Sverige till ett attraktivt land att investera och bedriva verksamhet i.
  • Långsiktigheten i satsningen betalar sig genom att programmen kunnat utvecklas över tid. Program som särskilt bidrar till förnyelse är bra på att bygga nya broar mellan kunskaps- och teknikområden som tidigare inte haft så stor samverkan.

– Att de strategiska innovationsprogrammen så tydligt bidrar till kompetensförsörjning, innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft hos både enskilda företag och för Sverige som land är både glädjande och i linje med det vi vill åstadkomma med satsningen. Utvärderingen ger oss också värdefull kunskap i arbetet med nästa generations innovationsprogram – Impact Innovation, säger Klara Helstad, enhetschef på Energimyndigheten.

Fakta om strategiska innovationsprogram

Strategiska innovationsprogram är en satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas på aktörsdrivna samverkansprogram som ska bidra till förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och ökad internationell konkurrenskraft. Det är en statlig satsning på totalt åtta miljarder kronor på program som kan få finansiering i upp till tolv år, där näringslivet och andra aktörer bidrar med lika mycket. Samtliga program genomgår en omfattande utvärdering vart tredje år. Under 2022 gjordes en nioårsutvärdering av de första fem programmen som startade 2013.

+

Om programmen som utvärderats under 2023

BioInnovation fokuserar på cirkulär bioekonomi, ett branschöverskridande område som rör biobaserade lösningar, återvinning och återanvändning. Insatserna inbegriper bland annat projektutlysningar, seminarier, konferenser, och utbildningssatsningar. Det leds av Skogsindustrierna i samarbete med IKEM och TEKO.

Innovair handlar om flygteknisk forskning och innovation. Insatserna inkluderar projektutlysningar, koordinering i svenskt FoI-strategiskt hänseende både nationellt och internationellt, forskarutbildning och främjande av innovationsekosystemet, i synnerhet små och medelstora företag. Programmet leds av Föreningen Svenskt flyg och finansieringen är till största delen kopplad till det Nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP).

IoT Sverige fokuserar på hur lösningar baserade på sakernas internet (IoT) kan bidra till ökad livskvalitet, hållbar välfärd, tillväxt och konkurrenskraft genom att möta behov i offentliga organisationer. Programmet har genom projektutlysningar, interaktion inom IoT Forum och kunskapsspridning fokuserat på att testa lösningar i verklig miljö och på att bana väg för lösningarna. IoT Sverige leds av Uppsala universitet.

SIO Grafen handlar om så kallade 2D-material, primärt det nya materialet grafen. Dessa extremt tunna material har egenskaper som andra material saknar och många potentiella tillämpningsområden. SIO Grafen har genom projektutlysningar och strategiska insatser fokuserat på att hjälpa svenska aktörer att identifiera och utveckla dessa tillämpningar, och på att skapa ett innovationsekosystem. Programmet leds av Chalmers Industriteknik.

Smartare elektroniksystem verkar för att stärka svensk industri genom att fokusera på insatser inom elektroniksystem. Programnamnet avser elektronikkomponenter med inbyggd programvara, vilket möjliggör avancerad digitalisering inom en mängd områden. Insatserna har bland annat utgjorts av projektutlysningar, behovskartläggningar, omvärldsanalyser samt mötesplatser och evenemang. Programmet leds av Teknikföretagen.

Swelife riktar sig till hela life science-systemet: lärosäten, företag, sjukvård och annan offentlig sektor, samt patientföreträdare. Fokus ligger på utveckling och uppskalning av lösningar för en bättre folkhälsa, framför allt genom projektutlysningar och främjande av samverkan. Swelife tar ofta en nationellt koordinerande roll och driver många egeninitierade projekt. Programmet leds av Lunds universitet.

Nyheter